Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- J. Thulin: Vårt folklifs förädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven i min ringa mån kalla till samling kring
förädlingsarbetet såsom ett lifsvillkor för en ljusnande
fosterländsk framtid.
Det var 1906, året efter unionsbrottet, då vi alla
kände det nationella uppvaknandet såsom en löftesrik
sveafläkt och hoppades så mycket, samlade enigt som
sällan kring vår nya enkla lösen: Sveriges väl!
* *
*
Många vindar ha blåst sedan dess. Men har råheten
också blåst bort?
Just i dagarna såg jag ett citat från en
Reichsboteskizz, där en svensk också fått en plats. Han
presenteras med följande ord: »Gib mir hundert, gib mir
tausend, gib mir hunderttausend gleich braungebratene
Teufel, gib mir droben aus dem Schwedenreich, schrie
der Schwede und schlug mit der Faust auf den Tisch.»
Sådant är utländingens intryck af den svärjande
moderne svensken. Och är det bara hans? Slå upp sista
numret af våra egna skämttidningar och du har hela
svordomsramsan som skrattmedicin. Förstår du det
rätt, så drunknar skrattet i skammen. Eller tag
tidningskåserierna! Bättre upp! tag de nyaste
skönlitterära arbetena, nästan hvilket du vill, skrifvet af man
eller kvinna — få skall du finna, som ansett sig kunna
teckna folklifvet sant utan att smutsa nästan hvarje
sida med mustiga uttryck, som de skulle bli förfärade
att höra från sina barns läppar. Jag har talat med
många, som haft att föreslå böcker för skol- och
församlingsbibliotek. Det har svidit i dem som lärare och
målsmän, att äfven i de bästa böcker finna så mycket,
som ej pedagogiskt kan återgifvas vid högläsning i vare
sig hem, skola eller församling. Det är vår råhet i talet
ställd vid skampålen af våra egna yppersta, sannerligen
vårt folklifs skam mer än författarens, men kanske
bådas, ty skämdes vi riktigt, så blottade vi ej så vår skam
för dem vi älska och — för all världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vartfok/0160.html
