Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Melander: Vi och vårt arbete - 2. Hvad vår tids arbetslif djupast behöfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passar för dem, hvilka vilja blifva starka
personligheter, men ej för njutningssjuka. Blir arbetets enda
uppgift att skapa penningvärde, då behöfver man ju ej
arbeta, om man kan skaffa pengar på annat sätt. Och
det kan man genom spel (lotterispel), jobberi (i tomter,
aktier, skog etc.), bedrägerier. Dylikt frodas ock i
oroväckande grad, och domen däröfver är synnerligen mild
i den allmänna opinionen. Spel och jobberi anses af
flertalet som hederliga handlingar. Den som är rik,
»behöfver ej arbeta». Hvarför skulle han eller hon det?
Och de rika dagdrifvarnas skara är ej liten. Att inte
behöfva arbeta blir så ett märke på förnämt folk. Men
då har arbetet ej stort anseende längre. Skall arbetet
blott skaffa föda, logi och kläder, hvarför skulle man
då arbeta, om man i stället kan tigga sig fram? Och
det kan man. Yi ha f.n. omkring 20,000 »luffare» i vårt
land. Vi resonera i allmänhet som de. Eljest skulle
vi ej underhålla dem med allmosor utan fostra och
förhjälpa dem till arbete. Arbetet har åter blifvit ett
»slafgöra». Det ideal som hägrar för tusenden, är att
kunna lefva utan att behöfva arbeta. — Har arbetet
ingen betydelse för det inre lifvet, kan man ordna det
utan hänsyn till människornas själahälsa. Då kan man
låta en människa dag ut och dag in under åratal göra
precis samma handgrepp vid en maskin (»betjäna
maskinen»). Därigenom blir hon själf till sist ett stycke
maskin. Men hvad gör det? Då bekymrar man sig
ej heller om, huruvida arbetaren kan ordna ett verkligt
hem åt sig eller får någon stund af dagen ledig för sitt
hem och för sin själ. Någon sådan har man ju för
öfrigt icke. Det är något af det mest förödande, som
det moderna arbetslifvet åstadkommit, att det utarmar
arbetarnas personlighetslif, gör dem till maskiner,
förstör deras hemlif.
Hvad är det, som djupast sedt framkallat de
stormiga, moderna sociala striderna? Känslan af att vår
tids arbetslif, sådant det gestaltat sig under inflytandet
dels af olutherska religiösa rörelser, dels af
materialismen, förstör personlighetslifvet. Människan kämpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
