- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Om Stjernfall /
20

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väg i luften, efter som de falla lodrätt; de komma därför
att hastigt uppnå atmosferens tätare lager, där motståndet mot
rörelsen är större, och upplösas därför också efter ett kort lopp.
Detta var också ett af skälen, hvarför meteorregnet d. 27 Nov.
1872, som föll nästan vertikalt ned öfver Europa, öfver hufvud
företedde ganska korta banor, hvilket på det klaraste bevisas
af de insamlade observationerna. Däremot på de orter som på
bilden anges af bokstafven X, inträda meteorerna i atmosferen
längs linier som tangera jordytan, och deras banor måste
därför synas horisontela. Därigenom att de i en mycket sned
riktning genomlöpa de öfversta, ytterligt tunna och
jämförelsevis föga motstånd förorsakande luftlagren, komma de före sin
upplösning att genomila en ganska lång bana, något som
verkligen iakttogs under den märkvärdiga 14 Nov. 1866. Några
observatörer tyckte sig se meteorer framgå fullkomligt
horisontelt, liknande mycket utdragna strålar, som öfverforo hela den
synliga hemisferen och försvunno i en punkt af horisonten,
rakt motsatt den där de framträdt. Samma förhållande eger
ock vanligen rum med de större meteorer med lång bana, dem
man vanligen kallar bolider, hvilka ingenting annat äro än
stjernfall, mer lysande än de andra, ofta synliga öfver stora
områden och stundom lemnande efter sig ljuslinier af betydlig
glans och varaktighet. Sådan var den stora meteoren som
d. 11 Augusti 1853 observerades i Florens och som Villani
beskrifvit. Af samma slag var vidare en som d. 5 Sept. 1868
sågs på många ställen i Tyskland, Schweiz, norra Italien och
Frankrike. Den iakttogs i Bergamo af den förut nämnde
Zezioli och syntes passera öfver hela himlahvalfvet från öster till
vester, dragande efter sig en stor eldsvans. Genom
sammanställning af observationerna kan man finna, att denna meteor
trädde in i atmosferen och började lysa i trakten af Belgrad
och framgick nästan horsiontelt, tills den slocknade öfver
mellersta Frankrike. Ej mer än 15 à 20 sekunder behöfdes för
att tillryggalägga denna ofantliga vägsträcka, oaktadt
hastigheten i hög grad måste hafva förminskats af luftens motstånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/10/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free