Ur vår tids forskning / Om Stjernfall / 22 (1874-1889) With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på sidan om densamma. Af lätt begripliga skäl kan däremot
punkten D icke nås af dem som komma framifrån, emedan
dessa alla upptagas af andra delar af klotet, utan endast de
meteorer, som följa efter, kunna träffa denna del. Men om
meteormassorna äro likformigt fördelade inom rymden i alla
riktningar, så måste flere stjernfall synas vid punkten B än
vid D. Detta kan lätt inses genom exempel från analoga fall.
Om man går längs en gata mot folkströmmen, måste man på
en viss tid passera förbi flere personer än om man går med
strömmen. Om en trupp, uppstäld i parallela, räta leder,

Bild 4.

marscherade fram åt samma håll som ledens längdriktning, så
skulle befälhafvaren hastigare kunna öfverblicka hela truppen,
om han rider i riktning mot truppens rörelse, än om han red
i motsatt riktning, d. v. s. åt samma håll som truppen
framtågade. Således måste punkten B, som endast träffas af de
mötande meteorerna, på en viss tid uppfånga flere än D, som
råkas endast af de efterföljande, och denna sistnämnda punkt
skulle naturligtvis helt och hållet sakna stjernfall, om ej
meteorerna hade en hastighet större än jordens. Stjernfallens antal
blir därför på cirkeln D O B störst vid B och minst vid D.
Men i följd af jordens rotation kommer en ort att på olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>