Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
observationer. Samma katalog, korrigerad och förökad i en senare
upplaga af 1867, uppger antalet radiationspunkter eller
periodiska stjernfallssvärmar, som observeras under året, till 84.
Af dessa och senare arbeten i samma riktning kan man
finna, att större delen af stjernfallen i sjelfva verket tillhöra
system af samma natur som augusti- och novembersvärmarna,
endast däruti olika dessa, att de ej förete en sådan mängd
meteorer och att deras framträdande ej är så i ögonen fallande.
Hvarje natt äro dock två, tre eller flere sådana svärmar
synliga, men hela fenomenets skenbara oregelbundenhet försvinner
i samma mån som man lyckas gruppera dem efter ett bestämdt
antal radiationspunkter. Dock får man ej föreställa sig, att
dessa systems antal och egenskaper äro redan tillräckligt
kända. De arbeten, som nyss blifvit korteligen omnämnda,
äro endast att betrakta såsom första utkast, hvilka visserligen
tillsammans kunna återgifva fenomenets allmännaste drag och
några vigtigare moment, men hvilka det tillhör framtiden att
komplettera genom specialstudier öfver hvarje särskildt
stjernfallssystem.
Det är emellertid fullständigt bevisadt, att jorden under
sitt årliga omlopp kring solen oupphörligt råkar på
stjernfallssvärmar, än starkare än svagare, kommande ur verldsrymden än i
en, än i en annan riktning, men merendels flere samtidigt från
olika håll. En viss meteorsvärm återkommer ej förr än efter
ett år vid samma dato. Däraf följer, att de meteorer, som
tillhöra samma svärm eller bilda samma stjernfallsregn, alltid
komma jorden till möte i samma punkt af dess bana och störta
öfver henne alltid i samma riktning. Hvad äro då dessa
skärfvor af kosmisk materie, hvilka längs jordbanan hvar och en
på sin plats tyckas liksom invänta vår planet, för att öfversålla
honom med ett regn af eld? Från hvilken trakt af rymden
komma de ursprungligen till jordens möte, och hvarthän skulle
de hafva gått, om ej jorden upptagit dem? Och de meteorer,
som ila fram i jordens närhet utan att träffa henne, i hvilka
rymder skola de nå slutet af sin bana? Dessa svårlösta gåtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
