- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Om Stjernfall /
29

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återfinnas hos godkända äldre författare. På senare tider har
genom flere, delvis rent tillfälliga, iakttagelser kunskapen om
kometerna icke obetydligt ökats. Jag syftar härvid i första
rummet på en händelse af särskild vigt, nämligen upplösningen af
den s. k. Bielaska kometen. Dess historia är i korthet
följande : Den har sitt namn af en österrikare von Biela, hvilken
såsom amatör sysselsatte sig med astronomi. Sannolikt var
dock icke Von Biela dess egentliga upptäckare. Ty det
uppgifves, att han med ledning af anvisningar från en astronom
i Prag fick reda på kometen, då den i början af 1826 blef
synlig. Genom iakttagelser under detta år utröntes, att
kometen rör sig i en sluten bana kring solen, och att dess
omloppstid är ungefär 6 3/4 år. Den blef ock synlig i slutet af
1832, men icke 1839, emedan han vid det senare tillfället
intog ett läge på himmelen, altför nära intill solen, hvars
starka strålar hindrade den svagt lysande himmelskroppen att
blifva synlig. Vid det därpå följande besöket i jordens
grannskap år 1845, kunde han däremot tydligt observeras och
företedde nu en egendomlighet, som förskaffade honom ett särskildt
intresse. Han syntes nämligen i början hafva två kärnar och
delade sig sedan i två skilda kometer. En mängd
observationer gjordes öfver de båda kometernas eller komethufvudenas
lägen, och man kunde därur beräkna de banor, hvari de rörde
sig. Det visade sig af dessa beräkningar, att afståndet mellan
massorna förändrades och var störst vid den tid, då de
passerade sitt solgrannskap. De af Professor d’Arrest i Köpenhamn
beräknade afstånden under apparitionen 1846 voro följande: [1]
1846 d. 14 Jan. 38,390 geogr. mil.
» » 24 » 40,420 » »
» » 3 Febr. 41,529 » »
» » 13 » 41,822 » »
» » 23 » 41,572 » »
</taBLE>


[1] De följande sifferuppgifterna äro hemtade ur en uppsats af
Professor H. Gyldén, Om kometer, i Läsning för folket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/10/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free