Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linier eller ellipsens båda axlar äro dock i det närmaste lika
stora. PA föreställer också en elliptisk bana, sådan som vissa
kometers. Den skiljer sig från den förra genom den mera
långsträckta formen. Inom sådana kroklinier finnas tvänne punkter,
S och S’, som kallas brännpunkter, en på hvar sin sida om
medelpunkten. Solen befinner sig alltid i en af dessa. Ju
större afståndet är mellan brännpunkterna, dess mer långsträckt
är banan. Om i ovalen PA brännpunkten S tänkes flyttad
oändligt långt bort, så öfvergår PA i XPX, en kroklinie, som
aldrig sluter ihop sig, hvilken kallas parabel. En
himmelskropp, som rör sig i en parabolisk bana, återkommer aldrig till
solens granskap, sedan den passerat sitt perihelium, eller den
närmaste punkten till solen.
En vigtig olikhet mellan planeternas och kometernas rörelse
består som jag nämnde däri, att alla de förra röra sig i samma
led uti ekliptikan, då däremot de senare kunna hafva antingen
direkt eller retrogad rörelse, då vi förstå med direkt den, som
går i samma led som planeternas, och retrograd den motsatta.
En annan olikhet är den större hastigheten i de långsträckta
(paraboliska) banorna. Om nämligen den planetariska
hastigheten betecknas med 1, så är den paraboliska 1,41. Om man
således känner hastigheten i banan, kan man ock veta, till hvilket
af de nämnda slagen hon hör.
Af det föregående är kändt, att den punkt B (Bild 4)
som är främst i banan, kan träffas endast af mötande meteorer,
och D, som är dess motsats, endast af sådana, som följa efter
eller gå i samma led som jorden. Stjernfallens antal är större
i B än i D. Jag skall nu söka visa, huru det är möjligt att
ur denna olikhet härleda meteorernas hastighet i förhållande
till jordens. För detta ändamål taga vi följande exempel.
En person, som går på orätt trottoar, måste sammanträffa med
flere vandrare, än om han går på den rätta sidan, d. v. s. med
folkströmmen. Antag, att han går med en hastighet af 300
fot i minuten och under samma tid på orätta trottoaren möter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
