Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i förra fallet är summan af, och i senare fallet skilnaden
mellan dess egen förflyttning och jordens. Nu vet man, såsom
i det föregående är visadt, att de flesta meteorer genomila
verldsrymden med en fart som är 1,4 gånger jordens, d. v. s. då
jorden rör sig 1 mil, rör sig meteoren 1,4 mil. Relativa
hastigheten blir således vid rörelse i motsatt led 2,4 och i samma
led blott 0,4, då jordens hastighet i sin bana tages till enhet.
Men denna hastighet är 29,261 meter eller 2,74 svenska mil
i sekunden. Således blir relativa hastigheten, då jorden och
meteoren mötas, eller, med andra ord, då radiationspunkten
sammanfaller med apex, 2,4*2,74 = 6,58 mil; i det motsatta
fallet, då radianten ligger 180° från apex, d. v. s. då meteoren
följer efter och ilar förbi jorden, är den 0,4*2,74 = 1,1 mil.
För vinkelafstånd mellan 0 och 180 är relativa hastigheten
mindre än 6,58, men större än 1,1 mil.
Man finner genast, att det skenbara vinkelafståndet är i
hvarje fall mindre än det verkliga. Jordens rörelse
åstadkommer således, att radiationspunkterna ligga närmare en viss
punkt på himmelen, än hvad som skulle vara fallet om jorden
stod stilla i rymden. Omvändt komma alla radiationspunkter
att aflägsnas från den punkt, som är motsatt mot apex, hvilken
vi skulle kunna kalla anti-apex. Således måste
radiationspunkterna för de olika stjernfallssvärmar, som blifva synliga för
hvarje särskild dag, synas till ett större antal på den del af
himmelen som ligger närmast omkring apex, än på den
motsatta, eller den skenbara fördelningen af dessa punkter måste
vara en helt annan än den verkliga.
Vi kunna lätt tänka oss på hvad sätt
radiationspunkternas fördelning inom olika delar af himmelen varierar. ABCD
(Bild 10) föreställer himmelssferen, i hvars midt O jorden
befinner sig, i rörelse mot punkten A, som sålunda är vårt apex.
Vi tänka oss vidare ett område på denna sfer, begränsadt af
en cirkel med S till medelpunkt. Inom denna cirkel ligga
alltid några radiationspunkter, hvilkas antal beror i första
rummet af cirkelns storlek och för det andra af dess läge på sferen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
