Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det fans en tid, då filologien med en viss ringaktning
såg ned på naturvetenskaperna och ingalunda skulle känt
sig smickrad af att träda i något närmare förhållande till
dem. Tidens ström har nu gått öfver i en annan fåra, och
det är betecknande för det nu rådande åskådningssättet, att
framstående språkmän, sådana som Max Müller och Aug.
Schleicher, i våra dagar gjort sitt bästa för att åt sin
vetenskap häfda en plats, ej längre öfver naturvetenskaperna
eller vid deras sida, utan inom deras krets.
I viss mån förklaras detta emellertid genom den
ändrade karaktär, som språkvetenskapen själf under de senaste
tiderna antagit. Den gamla filologien, hyste en sådan
förkärlek för »de döda språken», att den gärna glömde, att
äfven de engång varit lefvande. Den fördjupade sig så i
sina böcker och handskrifter, att den småningom började
äfven på språkforskningen tillämpa juristernas sats: det
som icke finnes i urkunderna, finnes ej i verlden. Den
såg i språket hälst blott det skrifna ordet och hade
intresse för detta endast i samma mån som pergamentet, på
hvilket ordet var upptecknadt, hunnit gulna af ålder.
Det förefaller ofta, som om denna skolas lärde forskare
icke rätt velat tillerkänna Cicero och Horatius ett verkligen
mänskligt språk, och som om man trott att de, likt telegrafen,
talat blotta pappersremsor med skriftecken på, icke
lefvande, hörbara ord. Språkvetenskapen, som lärt oändligt
mycket under den ensidigt klassiska filologiens period,
kom dock genom sådana förhållanden att ända intill detta
århundrade bära en i vissa hänseenden skolastisk prägel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
