Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkomsten af de båda enkla orden fram och steg skulle
behöfva antaga någon mystiskt skapande kraft, torde säkert
ingen jäfva, att ordet framsteg är på helt mänskligt sätt
uppkommet. Det är icke blott en stor del af vårt lexikon,
det är den vida öfvervägande största, som vi härigenom
hafva affärdat. Den kvarstående bråkdelen krymper
ytterligare ihop, då man återgår till språkets äldre former,
genom hvilka det röjes, att mycket, som för oss nu synes
enkelt, i själfva verket är ursprungligen sammansatt.
Äfven böjningsändelser och annat, som till grammatiken hör,
vinner på denna väg ofta sin enkla tydning.
Sedan alla dessa beståndsdelar i vårt språk afräknats,
återstår till förklaring ur ordens oöfverskådliga
mångfald ett ringa fåtal af några hundra »rötter», hvilkas
uppkomst ligger bortom all historia. Men att detta språkets
tils vidare olösbara residuum tillkommit på samma sätt
som dess yngre beståndsdelar, därom, kan ingen med skäl
hysa tvifvel. Tid för utbildningen af dessa första
språkelement saknas ej i mänsklighetens förhistoria. Geologen
använder ej vanlig kronologisk måttstock af ett eller
annat tusental år, när han söker räkna de åldrar, som
förflutit, sedan de älsta spåren af mänsklig industri
nedbäddades i Somme-dalens flodbädd. Och huru länge före denna
tid människan varit en gäst på vår jord, därom veta vi
intet.
Språkets ursprung, hvilket man med ljus och lykta
efterspanat i den dunklaste urtiden, ligger i själfva verket
mer i den närvarande tiden än i någon förfluten, och
skall ligga ännu mera i framtiden än i den närvarande.
I våra dagar nyskapas flera ord än under någon
förgången tid, och vi kunna med visshet förutse att behofvet af
nya språkbeståndsdelar ej blott skall göra sig lika gällande
äfven i framtiden, utan att det ständigt skall växa. Ty
den mänskliga odlingens framåtskridande sker ej i
aritmetisk, utan i geometrisk progression. Hvarje nytt inkommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
