Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 PLAN FÖR DEN FÖLJANDE FRAMSTÄLLNINGEN.
Om vi rörande dessa författares arbeten måste
upprepa hvad vi nyss yttrat om Humboldts, att de for den
undersökning, vi förehafva, lämnat oss mindre bistånd än
vi önskat, så ligger skälet härtill ej blott i den skiljaktiga
uppfattning af språkets väsende, från hvilken de utgå, utan
kanske ännu mer däri, att för dessa författare frågan blott
synes vara om den allmänt mänskliga språkförmågans
sammanhang med tänkandet, under det vårt syfte mest är att
uppvisa de enskilda språkföreteelsernas och språkens betydelse
för människornas uppfattningssätt. Hos Steinthal och
Lazarus faller frågans tyngdpunkt helt och hållet på den
filosofiska sidan, för oss däremot på den språkligt historiska.
Det är också efter det språkliga materialets olika
beskaffenhet som vi vilja ordna den följande framställningen»
Man brukar allmänt beskrifva språk från de båda
synpunkterna grammatik och ordbok, och samma indelning
skola äfven vi följa, liksom vi skola söka att särskildt för
hvar och en af grammatikens vanliga hufvudafdelningar,
ljudlära, formbildningslära och syntax, påpeka
möjliga inflytelser af språket på tanken. Dock böra vi erinra om
att den fördelning af språkmaterialet mellan grammatik
och ordbok, som måhända från det enskilda språkets
synpunkt kan förefalla lätt nog, är omöjlig att med full
konsekvens genomföra, då undersökningen omfattar språk i
allmänhet. Det må vara nog att till bevis härför påpeka,
huru å ena sidan kinesiskan och andra analytiska språk flytta
det mesta af grammatiken in i ordboken, under det att
omvändt t. ex. grönländskan genom böjningselement, för hvilka
grammatiken måste redogöra, betecknar mycket, åt hvilket
våra språk endast på lexikalisk väg förmå gifva ett uttryck.
Vi hafva redan anmärkt att i vanliga fall icke något
omedelbart sammanhang mellan namnet och den sak, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
