Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därmed betecknas, får anses ega rum. Det kunde då tyckas,
som om det borde för ett folks tänkesätt vara fullkomligt
utan betydelse, huru vida det till exempel nämnde en viss
fågel dufva eller pigeon eller columba, eller betecknade den
med hvilken annan ljudförbindelse som hälst, förutsatt blott,
att namnet icke för tanken framhölle någon särskild
egenskap, god eller ond, hos djuret.
Och dock må man ej tro, att det är så. Hvarje ord
väcker redan genom sitt ljud vissa tanke-associationer till
lif, som det, iklädt en annan ljudform, ej skulle framkalla.
Då man på pianot slår an en ton, ljuder icke blott denna
utan också en hel rad dermed beslägtade s. k. »öfvertoner».
På samma sätt är det i språket. Öfvertonerna äro där
som i musiken ej alltid lätta att uppfatta. De träda sällan
fullt klart fram for medvetandet, men om man lyssnar noga
efter, kan man dock stundom förnimma någon. Så torde,
om vi hålla oss till det nyss anförda exemplet, ett svenskt
öra, åtminstone om det är vant att höra poesi, ofta vid ordet
dufva förnimma en liten biton från det samklingande ordet
ljufva, liksom för engelsmannens känsla säkert orden dove
och love stå i något sammanhang. Och om än
naturligtvis icke vår uppfattning af fågeln väsentligen bestämmes
af den nämnda bitonen, så påverkas den dock helt visst i
någon liten mån däraf.
På denna omständighet, att vi nästan aldrig nämna
ett ord i vårt språk utan att vår tanke från detta sväfvar
öfver till beslägtade områden, beror den i språkens
utvecklingshistoria så vigtiga kraft hvilken brukar nämnas
»analogi-ombildning».
En svensk skomakare hade förr i verlden i sin
verkstad ett litet redskap som han kallade en pren. I
Danmark heter instrumentet ännu på samma sätt. Då
skomakaren uttalade namnet pren, ströfvade emellertid hans
tanke åstad till ett annat likartadt verktyg, hans syl; och
hur det nu var, började den öfverton, som härigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
