- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
32

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

INFLYTELSEN AF NAMN.

Nomen atque omen sammanstälde romarne redan ifrån
Plauti dagar: ett namn innebar för dem ett järtecken, en
profetia. Junius Brutus hette den romare, som genom att
störta Tarqviniernas konungaätt från tronen först grundade
den romerska republiken. Junius Brutus hette också den
man, som stötte dolken i Julius Cæsars bröst, när denne
syntes sträfva efter envåldsmakten. Väl kunna icke vi tro
— hvad möjligen de senare romarne ansågo — att den
andre Brutus just därför af Romas gudar fått sitt namn, att
de förutbestämt honom till denna handling. Men om vi
söka tänka oss in i Bruti själ, åskådliggöra för oss de
strider, som måste hafva utkämpats i hans bröst, innan han
fick mod att för friheten och republiken uppoffra sin ädle
beskyddare och vän, den store Cæsar, så skola vi ej tvifla,
att just det namn, han bar, för honom känts som en af
gudarne åt honom gifven maning att handla som han gjorde.
Shakespeare, den store människokännaren, har också ej
försummat att i sin »Julius Cæsar» framhålla detta
psykologiska drag.

Och när Cæsar själf under sitt fälttåg i Afrika gaf ett
befäl åt en Scipio af ingen annan grund än den, att tvänne
Scipioner förut vunnit segrar och ära i Afrika, så hafva vi
ej rätt att häri se blott en tom, resultatlös vidskepelse.
Tron på oöfvervinneligheten af en »Afrikansk Scipio» kan
med stor rimlighet antagas hafva gifvit ökad segerkraft
åt Caesars vapen.

Om vi ej sällan i historien finna olika individer af
samma slägt ingripa betydelsefullt i folkens öden, så är
grunden ej att söka blott i anlagens, penningens och
maktens ärftlighet, utan äfven i icke ringa mån i namnets.
Ett namn kan göra sig kändt och verka i vidare kretsar
än den person, som bär det. Mången svensk bonde följde
helt visst de yngre Sturarnes fanor i frihetsstriden, mera
därför att Sture-namnet nu en gång gjort sig älskadt, än
på grund af någon särskild kännedom om personerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free