Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amazonerna här likställas med kvänerna (lapparne) och att
uppgiften härleder sig från en sammanblandning af de
liknande orden kvän och kvinna, är i hög grad sannolikt. I
G. v. Dübens lärorika bok om Lappland anföras skäl för
den åsigten, att redan Taciti Sitoner, »som styrdes af en
kvinna», varit dessa samma kväner.
Till och med djurens läten hafva måst lemna sina
bidrag till detta slags legender. Vipans egendomliga, gälla
skri har i flera språk förskaffat henne onomatopoetiskt
bildade namn. Så heter hon hos holländarne kievit, hos
tyskarne Kibitz, hos engelsmännen utom lap-wing äfven
peewit eller tirwit; hos fransmännen har hon jämte namnet
vanneau det mera skämtsamma, efter människospråk
bildade namnet dix-huit. I svenska bygder har man tykt sig
i hennes skri höra orden klyf ved. Men detta klyf ved
kräfde någon förklaring, och med anslutning till andra
fågellegender utspann folkfantasien ur fågelns läte följande
berättelse, som omtalas af Hyltén-Cavallius:
»När Vår Herre var ett litet barn och gick på jorden,
kom han en gång till en käring, som skulle till att baka.
Så bad hon honom gå ut och klyfva litet bakeved, så ville
hon ge honom en bake-kaka. Och det gjorde han.
»När han så kom in med veden, tände käringen upp
eld i ugnen och bakade; men till bake-kakan, som hon
lofvat bort, tog hon så för litet ämne. Men när brödet
var bakadt, hade den lilla kakan blifvit lika stor som de
andra. Då tog käringen ett nytt ämne, som var ännu
mindre; men alt gick det på samma sätt. Till sist blef
hon arg och utbrast: du har inte gjort skäl för så stor en
kaka; du skall få din kaka en annan gång.
»Som nu Vår Herre såg hennes onda sinne, vredgades
han och sade till käringen: jag har klufvit din ved, såsom
du bad mig, och du gaf mig inte så mycket som den lilla
bake-kakan, du lofvade mig. Nu skall du själf få fara
och klyfva ved, och det så länge som verlden står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
