Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
SPRÅKLJUDETS INFLYTELSE
Hos Egyptens folk var, som bekant, skalbaggen,
»skarabéen», ett heligt djur. Dess bild ses öfveralt på
faraontidens minnesmärken. En skalbagge lades på den
dödes bröst som sinnebild af uppståndelse och lif. Chabas
har funnit skälet till denna skalbaggens helighet. Djurets
egyptiska namn var cheper, och samma ord har i
hieroglyfernas språk betydelsen »vara», »fortlefva». Från denna
stam utgår äfven gudanamnet Chepera.*
Vi hafva här endast ett urgammalt motstycke till hvad
som några tusen år senare möter oss i revolutionstidens
redan i annat sammanhang omtalade dyrkan af le peuplier.
Och söka vi ett fall, som ligger mellan de båda
tidsytterligheterna, så kunna vi minnas, huru den grekiske
filosofen Pythagoras och hans lärjungar likaledes af
fonetiskt-religiösa grunder betraktade ärter och bönor som
så heliga ting, att de ej ville använda dem till mat. Dessa
växter framkallade genom sina grekiska namn láthyroi och
erébinthoi hos pythagoreerna tanken på Lethe-flodens heliga
vatten och på Erebos’ mörka skuggrike.
Icke ens den kristna religionens område har hållit sig
fritt från dylika sidoinflytelser af ljudet. När en rättrogen
fransk landtman blir döf, vänder han sig med bön om
hjälp främst till helgonet St. Ouen. Han gör detta, icke
därför att man ur denne fromme normandiske biskops lif
känner någonting, som särskildt skulle berättiga honom
att vara de döfves skyddspatron; han gör det endast af
den grunden, att namnet St. Ouen har en lofvande klang
för den, hvars högsta önskan är att onir »höra».
Etymologiskt hafva de båda orden intet sammanhang; ouir
kommer af det latinska audire, namnet Ouen åter motsvarar det
nordiska Audun, det engelska Edwin. — Likaså har St.
Härom och om det möjliga sammanhanget mellan egyptiernas Chepera
och judarnes till namnet likbetydande Jehova (Jahvé) se den intressanta
framställningen i Liebleins skrift »Egypten i dess minnesmärken och i dess
förhållanden till Palestina och Grekland» (Ur Vår Tids Forskning mr 19) sid. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
