- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
48

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 GRAMMATISK INDELNING AF SPRAKEN.

detta indo-europeiska urspråk var, såsom man genom
granskning af dess ordförråds beskaffenhet och omfång vet,
ingalunda bärare för någon hög odling. Följaktligen, om vår
europeiska kulturs högre utveckling står i något samband
med språkbyggnadens form, måste här språket tänkas vara
det primära och vållande.

Samma slutsats kan göras med afseende på de
semitiska språken. Äfven dessa voro flexions-språk långt förr
än hebréer, assyrier och araber eller andra folk af
semitisk börd spelade någon bemärkt roll i odlingens historia,
ja, förr än de ens voro till som egna folk.

Frågan är nu, om man rätteligen kan påstå, att
flexi-onsspråken principielt äro de andra slagen af språk
öfverlägsna. Det är bekant, att man som flexionsspråk —
till hvilka man blott vill räkna indo-européernas och
semiternas språk — karakteriserar de tungomål, hvilkas
böjningselement på ett »organiskt» sätt hopvuxit med och
uppgått i ordstammen, såsom då det svenska göra i
förfluten tid heter gjorde, eller bok i flertal böcker.

Till skillnad från dessa språk nämner man
agglutinerande, »vidlimmande», dem, som hafva sina
bildningselement helt löst eller »oorganiskt» fogade intill stammen,
vare sig efter denna, såsom i turkiskan, ungerskan, finskan,
eller före, såsom i de afrikanska kafferspråken. Det böjda
ordets delar bevara i de agglutinerande språken sin
själfständighet ungefär i samma grad som delarne af det
svenska ordet o-frukt-bar-het.

Såsom den tredje klassen uppställer man de
isolerande språken, hvilka icke als hafva vare sig
böjningsändelser eller förstafvelser, utan endast genom fristående
formord och fasta ordföljdslagar antyda ordens
grammatiska förhållanden. Af denna grupp är kinesiskan den
främsta representanten.

Det bör anmärkas, att denna språkindelning består
endast genom brist på en bättre; redan W. v. Humboldt har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free