Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ju ofta utan hvarje antydan om satsens natur; vi säga:
»den händelse, du omtalar», o. d. Och hvad angår
utelämnandet af verbet är, så anträffas denna egenhet först och främst
ofta äfven i så klassiska tungomål som latin och grekiska, och
algonkinspråket kan så mycket lättare undvara ordet som
detta språk i en mängd fall uttrycker det genom en ändelse
hos satsens predikat. Med andra ord: liksom vi i stället för
»trädet är grönt» kunna säga »trädet grön-skar» och i
stället för »det är regn i dag» kunna säga »det regn-ar», så
förmår äfven indianen, endast i mycket vidsträktare grad,
använda liknande uttrycksformer. Dessutom — och häri
ligger förklaringen af Eliot’s omtalade öfversättning —
nyttjar algonkinspråket vid lefvande (ej vid liflösa) subjekt
verbet »handla» med betydelsen »vara», hvilken från en
synpunkt ganska fina språkegenhet vi ej hafva större rätt
att klandra, än vi hafva rätt att anse fransmännens il fait
de la pinie »det gör regn» — där vi säga »det är regn» —
såsom for tanken vilseledande och tvetydigt.
Till bevis att orden som och är icke äro så väsentliga
beståndsdelar i språket, som man kunde tro, tillägga vi att
äfven de döfstumme i sitt teckenspråk försmå dessa båda
ord, liksom äfven hjälpverbet hafva. Och dock kunna de
otvunget tala med hvarandra om alt hvad som intresserar dem.
Hafva vi svenskar rätt att döma fransmännens språk
som bristfälligt, därför att det ej eger några hjälpverb
motsvarande våra må, måtte, skall, skulle, tör, torde? Därför att
det saknar en frågepartikel, som öfversätter vårt månne?
Att det genom en omskrifning, ne — que »icke — utan»,
återgifver vårt enkla blott? — Nej. Endast för den som är
nybörjare i franskan, te sig kanske dylika förhållanden som
brister. Sedan man rätt trängt in i ett främmande språks
tankegång och lärt sig att obehindradt röra sig med dess
hjälpmedel, förstummas vanligen alt sådant klander. Man finner
i grammatiken hvad man saknat i ordboken, och omvändt
i ordboken hvad man fåfängt eftersökt i grammatiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
