- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
70

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

ABSTRAKTBILDNING. ADJEKTIVBILDNING.

ende på hithörande bildningar, framgår däraf, att detta
språk ofta vid sidan af ett inhemskt verb eller adjektiv
ställer ett abstrakt substantiv, hvars form tydligt röjer att
ordet i senare tider blifvit lånadt från latinet; jämför t.
ex. éteindre och extinction, décrire och description, parfait
och perfection. Detta är så mycket egendomligare, som
latinet själf led brist på abstrakta ord, ett förhållande som
redan hos deras egna filosofer var ett klagoämne, och som
ofta vållar nybörjande latinister omak vid öfversättning till
romarnes språk.

Om än det sagda visar, att folken vid stigande
reflexion bemöda sig och i viss mån lyckas öfvervinna de
hinder, språket på detta område kan ställa för deras tanke,
så står dock ingalunda språkets förmåga att bilda abstrakta
ord i ett direkt förhållande till folkets förmåga att tänka.
Europas af nutidens förnämsta kulturfolk talade flekterande
språk äro till och med i denna punkt principielt
underlägsna många vilda folks agglutinerande och isolerande
tungomål. Just den mindre grad af fasthet, hvilken
ord-stammens och formelementens hopsmältning i dessa senare
språk antager, gör det för dem lättare, att om blott öfver
hufvud ett formelement för bildandet af abstrakta uttryck i
språket förefinnes, foga detta till hvilken stam som hälst. De
flekterande språken sätta i detta hänseende bestämda, ofta
fullkomligt godtyckliga gränser. Grekiskan t. ex., fastän
prisad just för sin utomordentliga bildbarhet, kan till ett så
ytterst vanligt ord som agathós »god» ej bilda ett abstrakt
substantiv motsvarande vårt godhet. Svenskan kan af ny bilda
nyhet, af ung ungdom, men förmår af gammal ej härleda
hvarken gammalhet eller gammaldom eller öfver hufvud
något annat abstrakt nomen.

Somliga språks bristande förmåga att bilda adjektiv
kan ock tänkas under vissa förhållanden påverka tanken.
De semitiska språken, som lida af denna olägenhet,
använda som ersättning ofta en för oss besynnerlig omskrif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free