Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är endast ett fåtal af språk, som hafva formelt
utprägladt genus. Vårt folks närmaste grannar, finnar och
lappar, känna t. ex. intet sådant. I stället för
genusdelningen hafva däremot åtskilliga, särskildt amerikanska
tungomål en olika form för lefvande och liflöst —
kategorier, för hvilka äfven, i förbigående sagdt, ett så
europeiskt språk som franskan röjer någon känsla vid
användningen af pronominalorden en och y.
Men liksom genuskategorien i våra språk kommit att
tillämpas utanför sina naturliga gränser, så hafva också
de amerikanska språken icke alltid på tillbörligt sätt skilt
mellan lefvande och liflöst. Urets och bössans namn böjas
af algonkin-indianerna såsom hörande till kategorien
lefvande, under det att t. ex. pilen räknas som liflös. Från
början har väl i dessa fall någon föreställning om tillvaro
af lif och tanke i de underbara mekanismerna vållat en
sådan undantagsbehandling af orden. Men säkert har
konstruktionen, sedan den en gång rotfäst sig i språket,
återverkat på mången enskild indians uppfattning af föremålen
och lockat honom att däri se något annat än blott liflösa
redskap.
Snarare till ordboken än till grammatiken höra
räkneorden, men då de hafva fått en häfdvunnen plats i den
senare, må här några anmärkningar göras om deras
betydelse för tanken.
Talens serie är naturligtvis oändlig, ty öfver hvarje tal
kan tänkas ett högre. Intet språk eger så obegränsade
tillgångar, att det i sagda hänseende kan utan svårighet nå upp
mot sifferskriftens möjligheter. En lågt stående bildning
nöjer sig ofta med att kunna benämna mycket ringa tal. Vi
germaner ega intet inhemskt sammanfattande räkneord
öfver tusen. Ordet million hafva vi, liksom äfven slaver, greker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
