- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
84

[MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20-system och 5-system blir ett inveckladt problem. Må man
försöka att i dylik form uttrycka t. ex. antalet af årets dagar.

Dock stå de nämnda språkens talsystem med alla sina
brister högt öfver åtskilliga australiska folks, hvilka ej hafva
något räkneord öfver 3 eller 4 och anse alt hvad därefter
följer som kauwol-kauwol »mycket mycket».
Austral-negrerna vid Encounter Bay hafva egentliga räkneord endast
till och med tre, men kunna genom mekanisk upprepning
hinna något högre; »sju» heter till exempel hos dem kuko
kuko kuko ki. Abiponerna i Södra Amerika hafva endast
två egentliga enkla räkneord. Redan vid tre börjar
sammansättningen (2 + 1), 4 uttryckes med »strutstår»; de
amerikanska strutsarnes tår har detta antal.
Buschmännen i södra Afrika hafva intet högre räkneord än två.

Visserligen skulle vi göra de sist omtalade folken orätt,
om vi, som resebeskrifvare ofta bruka, dömde deras
räknekonst uteslutande efter deras språk. En abipon eller en
buschman kan med lika stor säkerhet som någon af oss
beräkna och angifva, huru många djur som fattas i hans
hjord, eller huru många pilar han bär i sitt koger. Men
han gör detta ej såsom vi med språket till redskap, han
måste anlita yttre medel. Härvid ifrågakomma naturligtvis
i första rummet fingrar och tår — ty människokroppen är
öfveralt människotankens enklaste och lättast tillgängliga
»räknemaskin». Sedan griper man väl äfven gärna vid sina
kalkyler till småstenar, sädeskorn och dylikt. Själfva ordet
kalkyl, härledes af det latinska calculus »liten (kalk-)sten»,
visar huru nära ett sådant tillvägagående ligger. Dock
kunna dessa nödfallsutvägar tydligtvis ingalunda ersätta
verkliga räkneord. De erfordra dessutom alltid ögats
bistånd. Härpå grundar sig väl egentligen den uppgift, som
man stundom får se, att buschmännen, för sitt språks
ofullkomlighets skull, ej äro i stånd att samtala med hvarandra
i mörker. Ehuru innehållande någon sanning, måste
naturligtvis en sådan uppgift fattas med vederbörlig inskränkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 6 19:54:13 2007 (jr) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vartidsfor/26/0086.html

Valid HTML 4.0!