- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
93

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något begrepp om det osinliga och detta under det att
den döfstumme i fattningsförmåga och skicklighet rörande
alt som kan inhämtas med handen och ögat ofta lämnar
barn med normala sinnen bakom sig. Hans själ fylles ej
genom ett ständigt kring honom ljudande språk liksom
omedvetet med idéer af sådant slag som dem, på hvilka vi ofvan
gifvit några exempel. Allting måste läras honom genom
direkt undervisning; men definitioner och beskrifningar
föra i dylika ting ej långt, åtminstone ej hastigt fram.

Från denna synpunkt sedd innehåller den ofvan
anförda satsen af Fahlkrantz : »i ordet slumrar tanken ofödd»
någonting annat än skämt. Den är verklig, följdrik
sanning. Fortlefvandet af en tanke, beståendet af ett
erfarenhetsrön äro för ett folk allra bäst tryggade genom
tillvaron af dess namn.

För den enskilde är det icke en likgiltig sak, om han
är i stånd att benämna sina föreställningar eller icke:
nomina si nescis, perit et cognitio rerum,
»vet du ej namn på en sak, så förgår ock din kunskap om saken»,

citerar den store namngifvaren Linné någonstädes. Ett
liknande erkännande åt betydelsen af språkliga namn
afgifver en annan berömd naturforskare, kemiens grundläggare
Lavoisier, då han i företalet till sitt hufvudverk säger att
han, under det han trodde sig utarbeta en kemisk
nomenklatur, oförmärkt kommit att utarbeta ett kemiskt
lärosystem.

Den del af vårt lif, under hvilken vi lära mest ord, är
säkert också den, under hvilken vi lära mest i sak.
Barnets stundom kanske tröttande fråga framför obekanta
företeelser: huru heter det? förtjänar alltid ett tillmötesgående
svar. Och äfven om våra skolynglingars åtrå efter latinska
blomsternamn stundom synes oss fåfäng och onyttig, så må
vi ej glömma, att man ej kan lära sig att med gällande
namn beteckna föremålen utan att på samma gång hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free