- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
121

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillegna sig. Språksinnet känner sig vida kraftigare
berördt af ett sådant ord som det maskulina sanskrit-namnet
på träd pâdá-pa »han som dricker med foten» än t. ex. af
vårt eget hvardagliga, fantasilösa, korta — och
ändamålsenliga träd. Och har man en gång hört ett så pittoreskt
uttryck för »råttfälla» som nygrekiskans æyló-gata »trä-katt»,
så faller det ej lätt ur ens minne.

Vi vilja naturligtvis ej påstå, att ett bildlikt uttryck
i och för sig är klandervärdt; det blir det först, då man
glömmer att det blott är en bild. Ett sådant uttryck som
hårklyfvare, där spetsfundigheten framställes under
karrikaturbilden af en person, hvilken äflas att klyfva ett
hårstrå, är utan tvifvel ett mycket betecknande och godt ord,
som ej missförstås och mot hvilket därför ännu åtminstone
ingen skälig anmärkning kan göras.1

De ord i språket, hvilka utgå från en oriktig
uppfattning af föremålet eller från en bristande insigt i dess
väsen, medföra naturligen for den talande, som på god tro
mottager ordens uppgifter, en ännu direktare fara än de
bildliga uttrycken.

Hvem hyser ej en viss omedveten böjelse att låta
mjältsjukan hafva något med mjälten att göra? Dock är

1 För öfrigt är detta uttryck äfven förtjänt af att i denna skrift
antecknas, såsom erbjudande ett fall där tanken gått i språkets ledband.
Ordet motsvaras i tyskan af Haarklauber, hvars stam klauben emellertid
icke betyder »klyfva» utan »plocka», »knåpa med». Det är uppenbart,
att här en misstydning föreligger. Dock tro vi att, mot all vanlighet,
svenskan i detta fall har den ursprungliga och tyskan den yngre,
vanstälda formen. Äfven engelsmännen tala nämligen om en »hair-splitter»
och holländarne om en »haarklover». Troligen har bilden från de lågtyska
munarterna kommit till både engelsmän och svenskar och högtyskar, hvilka
senare omtydt ordet, enär deras språk saknar en etymologisk motbild till
vårt klyfva, holländarnes kloven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free