Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste dock böja sig för språkbruket och om han vill blifva
förstådd själf använda dessa uttryck — så länge nämligen,
som de äro de enda vedertagna.
Det är ej nödigt att hopa många exempel till
bevis för ordens opålitlighet. Vi hafva redan framhållit att
språket å andra sidan gifver oss till skänks en stor mängd
sanna och värdefulla upplysningar. Olyckan är nu blott
att man aldrig kan veta, i hvilka fall språket talar
sanning och i hvilka det bedrager: stundom kunna sanning
och osanning mötas nästan i samma ord.
Om ock damast-väfnaden och de damaskerade klingorna
faktiskt hafva sin upprinnelse från Damaskus, och
kaliko-tyget (i franskan skrifvet calicot) från Kalkutta, så få vi
dock ej tro detta endast på grund af språkets vittnesbörd.
Våra damasker hafva ju trots sitt namn intet med Damaskus
att göra; ordet skrefs förr med börjande g och
sammanhänger med italienarnes gamba »ben», det franska jambe. Och
kalkonen, i tyskan fordom Kalekutsch-Hahn, stammar
oaktadt sitt namn ej från Kalkutta, lika litet som från Turkiet,
dit engelsmännens turkey forsätter honom, utan från
Nordamerika. — Anledningen till de två sista oriktiga namnen
ligger i gamla tiders vanliga sammanblandning af Amerika
med Orienten — en sammanblandning, på hvilken äfven
namnet Väst-Indien beror. Fransmännens namn på
kalkonen, coq d’Inde, dinde, dindon är ock att taga i
betraktande; kanske har tvetydigheten i ordet Inde sin andel i
kalkonens tyska och svenska namn.
I fråga om uppgifternas trovärdighet är språket att
anse som ett »konversations-lexikon», till hvilket en mängd
olika personer lämnat bidrag utan att under sina
artiklar namngifva sig. Några af dessa artiklar äro goda
och tillförlitliga, andra äro ytliga, felaktiga och
vanställande, alt efter som den anonyme författaren varit mer
eller mindre insigtsfulla mer eller mindre förtrogen med
det ämne, om hvilket han yttrat sig, och alt efter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
