Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 SVAGHET FÖR VACKRA ORD.
männens namn lyckats gifva en komisk anstrykning genom
användande af det hundaktiga verbet snoka »leta», hvilket
till på köpet för tanken öfver på den ormande snoken.
Slöjdens och handelns män veta kanske bäst hvilket
välde ett lockande ord kan utöfva. Den »puff», som
inlägges i själfva namnet på varan, tränger till en mycket större
krets än någon tidningsannons och är vida billigare än en
sådan. Ett tyg, hvars engelska namn redan angifver det
som »det varaktiga», lasting, finner köpare, hvilka det under
ett annat namn ej skulle fått; man kan därför ej undra
på om detta namn ytterligare blifvit öfverbjudet i ordet
ever-lasting »det i alla tider varande», benämningen på ett
annat slags tyg. Vi hänvisa i öfrigt den, som vill se
exempel på liknande fall till hvilket annonsblad eller hvilken
varuförteckning som hälst.
På mångfaldiga områden bekräftar sig den makt, som
ligger i ett vackert ord, och den svaghet, som vi alla
hvar på sitt område äro böjda att visa för ett sådant. Än
är det sitt eget namn man ändrar: man tror sig skola
bättre komma fram i verlden med ett namn på -sköld än
med ett på -son, och man kommer faktiskt bättre fram.
An är det platsen där man bor, som får byta om namn.
Den som har sitt hem i en gränd ifrar utan tvifvel gärna
för att »gränden» skall få titel af »gata»; och är han
hyresvärd, så är hans önskan i synnerhet rimlig. Han kan då
räkna namnförändringen som en kontant inkomst, ty
mången finnes nog, som hällre vill bo dyrt och obekvämt vid
en gata, än billigt och bra i en gränd. Själfva vårt
dagliga bröd måste vittna om vår svaghet för ord. En
maträtt serverad under fransk benämning smakar helt visst
mången bättre än den skulle göra med ett inhemskt
hvardagsnamn; det främmande språket verkar i detta fall som
en smakförhöjande utländsk krydda.
Ordet aqua vitæ, eau-de-vie stammar från en period, då
vinspriten blott var känd som en lifgifvande läkedom. I se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
