Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare tider torde väl en och annan hafva ur »lifsvattnet»
druckit sig döden, blott därför att namnet lagt ännu en
frestelse som råga till den dragningskraft, hvilken själfva
saken på honom utöfvat. Och om folket vant sig att åt en
dryck af »lifsvattnet» gifva namnet une consolation, »en
tröstare», så är detta skämt ej utan en farlig praktisk
betydelse.
Till och med vår uppfattning af naturens alster är i
åtskilliga fall beroende af de uttryck, med hvilka våra
förfäder lärt oss att nämna dem.
En fågel som bär namnet talgoxe, skall endast
möjligen genom den modernaste realismens dörr kunna slippa
in i den högstämdare poesien; hittils har säkert ingen
älskare sändt denna fågel med budskap till sin brud.
Tur-tur-dufvan hette hos Ulfilas gotiska landsmän »likdufvan»,
hrvaia-dubo; med ett så olycksbådande namn kunde hon
säkerligen ej för dem som för oss vara den ömma kärlekens
fågel. På liknande sätt äro många vackra, tilltalande
örter blott genom språkets inflytande stämplade till parias
i blommornas rike: så »käringtänderna» (lotus), »kattosten»
(malva), »hundrofvan» (bryonia). Jämväl om »blåklinten» och
»skogsviolen» skulle detta gälla, i fall dessa växter ej egde
andra namn än de visserligen fantasirika men alt för
naturalistiska provinsuttrycken »båtsmansmössor» och
»länsmansstöflar». Till linnæan, »naturens blomstersuck», skulle helt
visst Nybom ej hafva skrifvit ett vackert poem, ifall han
ej hört den omtalas under annat namn än det i flera
svenska landskap vanliga, genomprosaiska »torrvärksört», som
angifver växtens bruk i folkmedicinen. Förgät-mig-ej-blomman
skulle troligen stått förgäten vid våra åars brädd, om
den ej från tyskan lånat ett vackrare namn än de
inhemska, under hvilka den bland folket är känd: fansögon,
fiskögon, huggormsört m. fl., eller om dess svenska namn varit
blott en öfversättning af det grekiska myosotis »musöra».
Och icke häller skulle denna ört spelat samma roll bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
