Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland af C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närheten af ymniga källor utmärkta hamnplats, der staden sedan växte upp och der den inom kort blef
en stapel för hela Nordens handel, en mellanstation mellan vestern, södern och östern. Såsom
hufvud-stad i den af HansefÖrbundets (trenne) »tertialer», hvilken omfattade Gotland och Livland, blef den en
af de mäktigaste ledamöterna i nämnda stora handelsförbund.
När man sjöledes närmar sig Visby, har man en anblick lika egendomlig som vacker. En
be-fästad stad i medeltidsskrud, med vallar och med ringmur, som har omvexlande högre och lägre,
fler-sidiga och krenelerade torn, tyckes liksom stiga upp ur vågorna. I en aflång kretsform sträcker sig långs
hafvet den sexhundraåriga stadsmuren, som med hänsyn till storartad prydlighet icke i norra Europa
har sin like. Denna fästningsmur, som har trenne starkt befästade, tornlika hufvudportar, och utom
dessa 25 jordfasta och 9 s. k. sadeltorn, omsluter den med tre terrasser sig amfiteatraliskt höjande
staden. Öfver de bland jättehöga valnöt- och andra löfträd hvilande husmassorna resa sig väldiga
tempelruiner och hanseatiska köpmanshus med smala, upptill trappformiga gaflar. Den yppiga grönskan af
den blomsterälskande stadens många parker, promenader ocli trädgårdar undangömmer eller mildrar
mycket af nutidens ringhet, mycket som är skräpigt och skröpligt.
Längst till venster ser man S:t Nikolai rosettprydda vestra gafvel,
och till höger derom ligga i en lång rad S:t Klemens, S:t Drotten,
S:t Lars och S:t Katarina. Längre upp i staden höjer sig
domkyrkan S:t Maria med sina trenne torn, och längst uppe på
»Klinten», såsom stadens östliga del benämnes, ser man, öfver det hela,
ringmuren med dess höga torn, hvilka ännu kring kyrkor, hus och
trädgårdar tyckas stå liksom grånade, jättelika, förstenade
skyltvakter från fordomtid.
Och är det en stilla sommarqväll, då skådar den forna
Ostersjö-drottningen sina ålderdomliga anletsdrag i det klara vattnet.
Den vestra, af student-alléens kronor rikt bekransade stadsmuren
med de här stående tornen »Cames» (nordvestra hörntornet),
»Jungfrutornet», »Sprundflaskan» och »Silfverhättan» (nu för tiden kalladt
Krut-tornet) — spetsarna af S:t Nikolai gafvel och af S:t Marias
tornspiror — strandträdgårdarna, strandpromenaderna och
Palis-sadernas (de södra vallarnas) trädbevuxna terrasser — allt detta
speglar sig i det blanka, mildt slumrande hafvet.
Och är det afton och lutar solen till sin nedgång, då
öfver-svämmas de gråa minnesvårdarna och de grönskande trädgårdarna af varm gyllene färgglans, då
återkastas solljuset i strålar af silfver, guld och purpur från fönsterrutorna uti den lilla, i löfrik bädd
hvilande staden, hvilken då tyckes liksom med en allmän illumination vilja fira sina minnens fest.
Sådan är taflan, när man blickar åt staden. Vänder man sig om, så har man på haf och himmel
solnedgångens underbara, hvarje ny dag i ny härlighet skiftande färgprakt.
Endast när man, liksom här, har framför sig i vester ett alldeles öppet haf, kan man få njuta af
ett skådespel, oförlikneligt såsom detta.
Ett annat panorama af den forna hansestaden framställer A. T. G—s månskensstycke: »Visby
frän norr». Man ser här i midten af den präktiga taflan ruinen af S:t Göran, Helgeandshusets i Visby
ena, »utom murarna» belägna kyrka, och längre fram den tornprydda ringmuren, stigande från randen
af hafvet allt högre uppåt landet. Öfver muren höja sig S:t Nikolaus och S:t Maria. Den lilla viken
vid Visby begränsas längst bort af en hög, skogbevuxen strand, som slutar med Högklints tvärbranta
profil. I solbelysning blir denna utsigt rikare på detaljer: man ser då öfver ringmuren en krans af
grönska; man ser uppe på S:t Nikolaus bland buskar och träd dess många hvalfkupor, liknande
ättehögar i en »hängande trädgård»; man ser de röda tegeltaken af stadens större byggnader inbäddade i
Apoteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
