- Project Runeberg -  Vårt land. En skildring i ord och bild /
34

(1888) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland af C. J. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

u

bygdes stilfulla kyrkogårdsportar och märkliga
prest-lius samt mångenstädes skyddstorn eller kasteller (på
Gotlandsspråket »kaståler»): af dessa byggnader äro
de flesta förstörda. De allra flesta af kyrkorna äro
uppförda af dels finhuggen, dels tuktad kalksten,
endast några få i öns sydliga del, der sandstensbrott
finnas, äro byggda af sistnämnda stenart.
Byggnadsstilen är, liksom i Visby-kyrkorna, än romanisk och
än gotisk, än ser man i samma kyrka båda dessa
stilar, nästan alltid med detaljer af inhemsk och
ingalunda smaklös art.

Denna mängd af kyrkor och det sätt, hvarpå de
äro byggda och ornerade, vittna vältaligt om den
kultur, som för sex- och sjuhundra år sedan blomstrade
på ön — vittna om, att det der måste hafva funnits
en på sitt vis mycket gudfruktig, mycket rik och
konst-älskande befolkning, med liflig håg för prakt och
storverk samt med förmåga att åstadkomma stora verk.
Och bland denna befolkning måste det hafva funnits
Det inre af Gerums kyrka. . mycket talrika byggmästare, stenhuggare, träsnidare,

glas- och kalk-målare samt guld-, silfver- och
bronssmeder. Denna fallenhet för byggnadsverk och för
snart sagdt konstnärlig slöjd i allmänhet tyckes under dessa aflägsna århundraden hafva gått i arf från
slägte till slägte, ty, hvad särskildt byggnadskonsten angår, ser man flerestädes, huru en yngre generation
byggt om kyrkorna, helt eller delvis, och byggt stundom efter större måttstock, med större ståt och i en
stil, som kännetecknade ett nytt tidehvarf.

I bild har tecknaren här framstält Fröjels, Gerums och Lärbo kyrkor.

Fröjels kyrka tillhör en församling, som har 630 invånare. Hon ligger 3% mil söder från Visby,
är märklig för sitt läge på en bergås nära stranden, för sin höga tornspira, som är ett sjömärke, och
för ruinen af det kastell, som stått bredvid henne. Nedanför kyrkan har det fordom varit en
hamnplats. Från den nämnda åsen har man en skön utsigt öfver strand och haf (se teckningen 1 sid. 33).

Något längre i söder, 4 mil från Visby, ligger Gerums socken, som räknar 200 invånare. Dess
kyrka (se teckningen här ofvan) har en vacker pelare midt i skeppet, en ovanligt bred triumfbåge och i
några af fönstren bibehållna glasmålningar, hvilkas inbrända klara färger här, liksom i Lye kyrka och
flerestädes, icke bleknat för århundradens solsken, regn och snö, och hvilkas fromma bilder och fagra
prydnader af blom- och löf-verk än i dag tjusa åskådarens öga.

Lärbro kyrka, belägen 3y2 mil norr från Visby och tillhörande en socken med 1430 invånare,
är genom sin skönhet och storhet ett vittnesbörd om ett utbildadt konstnärskap och om en ovanlig
frikostighet hos den församling, som bekostat hennes byggnad. Hon består af ett aflångt fyrkantigt skepp
med kor och ett åttasidigt torn. I skeppet stå två kolonner, och å dess väggar finnas några målningar
i ädel stil, troligen från 1300-talet. Altaret prydes af ett altarskåp, innehållande bilden af jungfru Maria
med Kristusbarnet samt, på sidorna om henne, dels i midtelpartiet, dels i flygeldörrarna, 14
helgonbilder. Isynnerhet och egendomligen vackert är tornet, hvars nedra afdelning slutar med ett galleri,
som har fem gafvelspetsar med tvenne ljusöppningar i hvarje gafvel, och mellan gaflarna höja sig fina
fialer (eller småtorn), hvilka, liksom sjelfva gafvelspetsarna, upptill prydas af korsblommor. Innanför
denna gafvelkrans uppstiger tornets andra afdelning, som troligen öfverst haft en dylik gafvelkrans
(såsom förhållandet varit med Helgeandskyrkans i Visby torn). Men 1679 blåste den höga träspiran af,
och dervid förstördes tornets öfversta, vackra dekoration. Den nu varande tornspiran är, liksom tornet,
åttkantig och tjenstgör genom sin höjd såsom sjömärke* Ett litet stycke från kyrkan står ett fyrkantigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free