Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upland af Bernhard Schlegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan kallades Vårfrukyrkan ocli är den som nu
begagnas till stadskyrka. De öfriga voro helgade åt S:t
Nikolaus — af hvilken endast grundstenarne nu synas —,
S:t Lars, S:t Olof och S:t Per. Af dessa tre senare
återstå nu endast de ruiner, som åt våra dagars Sigtuna gifva
det enda intresset (se planschen). Staden, som har en
långsträckt och oregelbunden form, upptager endast en
mindre del af det forna stadsområdet samt är bebyggd med
en-vånings trähus. Invånarnes antal uppgick år 1883 till 546.
Vaxholm, beläget i
skärgården på östra sidan af den lilla Vaxön,
är i följd af markens kuperade
beskaffenhet oregelbundet byggd, med
trähus. Stadens folkmängd var 1,441
personer år 1883. Af mer
intresse är den på en klippa i
sundet liggande Vaxholms
fästning samt befästningarna på den
närbelägna Rindön, allt anlagdt
för att mot fiendtliga anfall
skydda inloppet till Stockholm.
Gustaf I var den, som först
an-lade Vaxholms fästning. Under
Fredrik I anlades ett
fästnings-torn, ett i sitt slag af de största
i Europa, på en höjd å Vermdöns
nord-vestra strand, hvilket efter konungen kallades
Fredriksborg; detta torn är nu endast en ruin.
Midt emot ligger på Rindöns östra udde det
nya bepansrade fästet Oskar-Fredriksborg.
Norrtelje, vid Norrteljeåns utlopp i viken af samma namn,
är byggd i långsträckt form på båda sidor om ån; staden är
bebyggd med trähus, och var år 1883 invånareantalet 2,029.
Öregrund vid inre segelleden från Alands haf till den
s. k. Öregrundsgrepen. Staden ligger på kuperad mark och är efter
undergångna eldsvådor någorlunda regelbundet byggd.
Invånareantalet uppgick år 1883 till 854. Två mil från Öregrund och
lydande under samme borgmästare ligger
Östhammar vid vestra stranden af Östhammarsfjärden. Staden har en något långsträckt form
och är oregelbundet byggd samt hade 652 invånare år 1883.
A id ett hastigt besök i Upsala län märkas: Håbo härad, som gränsar till Mälaren, hvarest ses
det minnesrika Skokloster. Här anlades på 1200-talet ett nunnekloster för cisterciens-orden, hvaraf en
vacker ruin ännu ses vid Flasta. Den senare uppförda vackra klosterkyrkan står ännu qvar vid sjön och
begagnas till sockenkyrka. Strax härinvid, vid Mälarstranden, uppbyggde den namnkunnige Karl Gustaf
Wrangel efter sin hemkost från tyska trettioåriga kriget af der förvärfvadt byte det med fyra torn
försedda kolossala slottet (se planschen) samt försedde det med det dyrbaraste bohag, rustkammare,
bibliotek m. m., så att det utgör den förnämsta exponenten i Europa för ett furstligt herresäte från denna
tid. Genom hans dotters giftermål öfvergick godset till grefliga slägten Brahe, i hvars ego det allt sedan
torblifvit, och hvilken slägt ökat de rika samlingarna. Vidare äro här belägna Ilåtunaholm, kändt som den
Från Sigtuna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
