- Project Runeberg -  Vårt land. En skildring i ord och bild /
87

(1888) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upland af Bernhard Schlegel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

turskÖnt vid Dalelfven Söderfors jernbruk, berömdt för sitt ankarsmide, samt Ulfors, Strömsbergs,
Elf-karleö och Yesslands jernbruk, Skutskärs ångsåg samt slutligen i Olands härad det verldsbekanta
Dan-nemora gruffält, beläget inom ett område af ungefär ’/♦ mils längd och 500—1000 fots bredd, hvarifrån
erhålles den yppersta jernmalm inom vårt land, kanske inom Europa; grufdriften förekommer redan på
1400-talet; Gustaf I var den, som först satte fart häri. Grufvorna tillhörde då kronan liksom Löfsta,
Österby och Gimo bruk, men alltsammans kom på 1640-talet genom köp till den om vår jernhandtering
så högt förtjente Louis de Geer. För närvarande egas grufvorna af ett bolag, bestående af 17 bruk.
För att afhålla vatten från grufvorna samt underlätta malmuppfordringen hafva stora och kostsamma
anläggningar behöfts (se planschen). Nära invid Dannemora grufva ligger det storståtliga Österby
jernbruk; vidare Löfsta jernbruk, det största af de s. k. Dannemoraverken, byggdt mer likt en stad än ett
bruk, samt det äfven präktigt bebyggda Gimo bruk.

Upsala län har tvenne städer: Upsala och Enköping.

Upsala, beläget på båda sidor om Fyrisån, ungefär 3/t mil norr om dess utlopp i Mälaren vid
Flottsund, på eller i sluttningen af Upsalaåsen, utmärker sig genom sin prydlighet och regelbundenhet
samt är mer än de flesta andra städer i vårt land förskönadt af trädgårdar och parkanläggningar. Från
torget utgå fyra hufvudgator. Af stadens promenadplatser är Odinslund den äldsta, prydd af en obelisk,
rest till minne af konung Gustaf II Adolf. På andra sidan om bibliotekshuset ofvanom höjden ligger
Karolinaparken, försedd med en bröstbild af konung Karl XIY Johan, den utmärkt vackra kyrkogården
samt den botaniska trädgården. Nedanför det högt belägna slottet och i åsens sluttning ligger
slottsparken samt längre åt söder utefter ån Strömparterren, Upsala mest besökta promenadplats. Af stadens
byggnader är domkyrkan kanhända den vackraste och säkert den största kyrka, som den skandinaviska
norden eger; hon är byggd i fransk spetsbågsstil af tegel, på granitgrund. Under 1200-talet började hon
att byggas, invigdes 1435 och helgades åt S:t Lars, S:t Erik och S:t Olof. Kyrkan bildar ett vesterländskt
kors af tvenne hufvudskepp, som skära hvarandra. Yid vestra ändan af långskeppet stodo förut tvenne
380 fot höga torn i många afsatser och prydda med kolonner och småtorn; midt öfver korshvalfvet stod
ock ett högt torn, och på tvärskeppets fyra hörnpelare samt på de spännbågar, som stödja yttermurarna,
reste sig en mängd smärta tornspiror. Allt detta förstördes vid branden 1702, då äfven kyrkans inre
betydligt skadades, och i stället för de båda höga tornen uppfördes på 1740-talet dessa båda lanterniner,
som så bryta af mot sjelfva byggnadens stil Emellertid har, såsom bekant är, senaste riksdag beviljat
anslag till kyrkans restaurering, så att man har hopp att snart få se denna katedral i ett skick,
motsvarande dess stil. Kyrkans inre (se planschen) gör med sina hvalf, sina sidoskepp, grafkor och kapell
ett öfverväldigande intryck. Långskeppet, livars längd invändigt är 370 fot, slutar i högkoret med en
halfrundning, höjer sig betydligt öfver sidoskeppen samt är försedt med särskilda fönsterrader, genom
hvilka belysning ofvanifrån infaller i kyrkan. Tvärskeppets längd är 140 fot. Höjden under högsta
hvalfvet är 92 fot, under takresningen 115. Altaret, ombyggdt i början af 1700-talet efter jesuitkyrkans
i Loreto, öfverensstämmer ej med det öfriga af kyrkan. Till venster på altaret står S:t Eriks
helgedoms-skrin af silfver. Kyrkan har 16 kor, hvilka under katolska tiden voro invigda åt olika helgon, men nu
äro grafplatser för konungar och enskilda personer samt till det mesta prydas af dyrbara minnesvårdar.
De förnämsta äro: det Gustavianska, bakom högkoret, som innesluter Gustaf I:s, hans trenne gemålers,
Johan IILs och drottning Gunillas likkistor, och hvars väggar äro prydda med alfrescomålningar;
Katarina Jagellonicas grafkor med minnesvårdar öfver henne och Johan III; uplandslagmannen Birger
Perssons, innehållande grafsten med hans och hans frus bilder; det Stureska, Hornska m. fl. En byggnad
af monumental karakter, ehuru i stympadt skick, är slottet, beläget på höjden af åsen, med vidsträckt
utsigt öfver staden och nejden. Det grundlädes af Gustaf I och fullbordades af drottning Kristina. Yid
1702 års brand förstördes största delen. Först i vårt århundrade fick det sitt nuvarande utseende. På
slottets borggård står en bröstbild af konung Gustaf I, modellerad af Fogelberg. Upsala stads näst
domkyrkan förnämsta sevärdhet är den praktfulla, ännu ej invigda universitetsbyggnaden, belägen på en
höjd vester om domkyrkan. Platsen framför universitetsbyggnaden kommer att prydas af Erik Gustaf
Geijers bildstod (af Börjeson). Bland öfriga bygguader märkas: biblioteksbyggnaden eller Carolina redi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free