Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestmanland af C. E. Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin protest mot konung Gustaf Vasas förfarande vid riksdagen i Vesterås 1527. Ruiner af iEgidii kyrka
funnos qvar ända till 1660. Nikolai kyrka uppbyggdes på 1300-talet af biskop Nils Kettilsson och var
belägen strax vester om Svartån, i närheten af den nuvarande slottsbron. Till Nikolaikyrkan hörde en
särskild församling ännu år 1611. I den nuvarande Vasaparken fans fordom ett kloster, likasom ock
der var belägen den byggnad, hvarest hölls det märkliga riksmötet lo27 under Gustaf I:s regering. På
samma plats i parken har man nu upprest Gustaf Vasas byst i brons. I staden fans äfven på
1390-talet ett s. k. Helgeandshus, som var stiftadt till nödlidandes hjelp. Utanför staden invid de fyra större
infartsvägarna funnos ock små kyrkor eller kapell, der de resande genom böner och andaktsöfningar
kunde bereda sig för inträde i staden och domkyrkan.
Vesterås fordna slott har, såsom bekant är, uthärdat flera belägringar. Den nuvarande
slottsbyggnaden är uppförd af Gustaf I.
Vesterås har på sista tiden i parkanläggningar erhållit en märkvärdighet, som ej förfelar att
ådraga sig uppmärksamhet och beundran. Det invid stadens vestra sida belägna s. k. Djekneberget har
nemligen blifvit en behaglig promenadplats, hufvudsakligen genom kapten Sam Lidmans outtröttliga
bemödanden. Beqväma vägar och gångstigar slingra sig i alla riktningar öfver och omkring berget; på
många ställen, der man eger härliga utsigter öfver Svartådalen, Vesteråsfjärden, staden och omnejden,
äro paviljonger uppbyggda; öfter allt äro smakfulla trädplanteringar, bersåer och grottor anordnade,
hvar-jemte otaliga minnesmärken, inskriptioner, namn, tänkespråk och märkliga sentenser finnas inristade på
berghällar, uppresta stenar och minnesvårdar eller på de bänkar och säten af sten, der vandraren söker
en hviloplats; allt i ändamål att väcka erinran om ortens och rikets ärorika minnen, på samma gång som
man njuter af en underskön natur. En vidsträckt och öppen plats öfverst på bergplatån lemnar utrymme
för skolungdomens fria lekar och för skarpskyttekårens militära öfningar under sommaren. Öfver
Svartån, som ligger omedelbart nedanför mellan berget och staden, leder en nyanlagd bro, som vanligen
kallas Skarpskyttebron. Vill man fullständigt se och beundra den vackra natur, som Djekneberget har
att erbjuda, så tillrådes främlingen att besöka stället under högsommaren efter solnedgången eller under
en ljus, mild och stilla sommarnatt. Man väljer då sin plats i någon af de små paviljonger, som befinna
sig invid östra branten eller ock vid södra ändan af berget. I norr har man då utsigten åt Svartådalen,
i söder utbreder sig Vesteråsfjärden med sina många vackra holmar och midt framför invid bergets fot
ligger staden, livarjemte man ser hela den härliga nejden bekransad af skogsranden, som framträder i
olika färgskiftningar, allt efter som skogspartierna ligga närmare eller fjärmare från åskådarens
ståndpunkt. Här och der framskymta i fjärran landtställen och gårdar, man förnimmer bruset från Svartåns
närbelägna vattenfall och kanske äfven talltrasten låter höra sina drillar i Jakobsbergsskogen strax intill
vid vestra sidan af berget. Medelpunkten i denna intagande tafla intages emellertid af domkyrkan, hvars
väldiga torn reser sig mot höjden och beherskar hela Arosdalen och den omgifvande nejden. Aldrig
skall man så tydligt, som vid ett dylikt tillfälle, kunna erfara och förstå storheten af Tessins mästerverk.
Ju längre man betraktar den majestätiska byggnaden, desto mer känner man sig hänförd af den harmoni,
som råder mellan alla dess enskilda delar och deras förhållande till det hela.
Norrut ifrån Vesterås ligga vid Svartån först Skultuna messingsbruk samt längre upp vid samma
strömdrag Svanå betydliga jernverk.
Om man efter besöket i Vesterås fortsätter resan på Mälaren vesterut, så passerar man i närheten
förbi herregodsen Fullerö och Tidö, af hvilka det senare förvarar många historiska minnen efter den
tid, då rikskansleren Axel Oxenstierna under 1600-talet egde stället. Den nuvarande slottsbyggnaden
har äfven af honom blifvit uppförd. Något längre i vester om Tidön ligger Fiholm, som under
medeltiden tillhörde biskoparna i Vesterås, och vidare åt samma håll kommer man till Nyckelön, hvarå är
beläget det vackra herresätet Stensjö, i hvars lundar näktergalar hördes för några årtionden sedan.
Genom Qvicksund mellan Nyckelön och fastlandet i söder inkommer man till den betydliga Mälarfjärden
Galten, som bildar Mälarens vestligaste del. Vid norra stranden, der Kolbäcksån utmynnar i sjön, ligger
på en liten holme i sjelfva strömmen det vackra Strömsholms slott, som fordom utgjorde en mycket
omtyckt vistelseort för flere af svenska konungahusets medlemmar. Ifrån Strömsholm leder vidare den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
