Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsland af Albrekt Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plattas till ödsliga kärr- och motrakter, de så kallade Ödskölds moar. Den del af Dalsland, som stöter
intill Bohuslän, är rik på kala klippor, ljunghedar och kärr; vester derom, vid Dalbosjön, ligger
Slättdal, en tätt befolkad bygd, utan betydligare höjder.
Folket, som bebor detta land, är i allmänhet fredligt och arbetsamt. Något nationelt utmärkande
är ej så lätt att spåra hos dalbon som hos vermländingen. Dertill är den förres hembygd af för ringa
utsträckning, och inflytandet från mäktigare grannar har sträckt sig genom hans hela hemtrakt.
Skogen afverkas äfven här, som mångenstädes, på ett allt annat än förståndigt sätt, och
landt-bruket står ej så högt, som det borde göra, med hänsyn till den på de flesta ställen fruktbara
jordmånen. Boskapsskötseln var fordom ett vigtigt näringsfång, och derför har grefskapet Dal i sitt
vapen en oxe*
Utan att vara orättvis torde man kunna säga, att dalbon ännu är efter i mycket, en följd af det
ända till de senare åren afskilda läget. Men derför hafva ock många gamla seder och bruk här
bibehållit sig, och få af våra landskap äro så rika på sägner och folksagor som Dal.
Landskapets hufvudort är Åmål, som fick sina stadsprivilegier 1643 af drottning Kristinas
förmyndarregering. Staden ligger ganska vackert med Venerns stora vattenspegel i öster, men har intet
märkvärdigt att bjuda på. Detsamma kan sägas om hela Dalslands flacka ostkust och derintill stötande
slättland, genom hvilket stora Bergslagsbanan stryker fram.
På denna bana ligger, tre mil söder om Åmål, Köpmannebro station, vid hvilken Dalslands stora
vattensystem uttömmer sig i Venern, och här är inloppet till den farled, Dalslands kanal, som gör de i
landskapets inre liggande stora sjöarne tillgängliga för skeppsfarten. Redan för öfver hundrade år sedan
var det vid riksdagarne tal om kanalisering af dessa vattendrag; men förslagen kommo ej längre än på
papperet, till dess grefve E. J. Sparre, den nitiske landshöfdingen, tog dem om hand och med vanlig kraft
och ihärdighet bragte dem
till utförande. Stora
svårigheter mötte i anledning af
naturförhållandena, men
äfven dessa öfvervunnos af
kanalens byggmästare,
kaptenen Nils Verner Ericsson,
som under ledning af sin
fader, vår store
jernvägs-skapare, utförde arbetet, som
kostat halfannan million
kronor, och hvilket 1868, ett
år förr än betingadt var,
blef färdigt.
Och nu göra vi med
ångbåten en färd genom
Dalslands vidtomfattande
vattensystem, som genom tvenne
kanaler och en sluss står
i förbindelse med Venern.
Och så är man inne på
Svan-ijorden, som genom
Hjerte-rudssundet sammanhänger
med Upperudshöljen. »Hölj»
är namnet på ett
lugnvatten, beläget mellan tvenne
forsar. Stränderna börja nu Laxsjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
