Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsland af Albrekt Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banan larles zigzagformigt med spetsarne utlöpande i samma spår. Fram och tillbaka, än skjutande tåget,
än dragande detsamma, sträfvar lokomotivet upp med sin tunga börda, trotsande branter och djup.
Från höjden ser man milsvidt hän öfver den långa sjön med dess stränder och vikar, en tafla,
till hvilken få af våra jernvägsstationer kunna visa maken. Särdeles vacker ter sig utsigten från den
paviljong, som vid banans öppnande uppfördes för de kungliga personernas räkning.
Ed är en oas i denna nejd, ty vester och söderut derifrån upptages landskapet till en stor del
af kala bergkullar och dystra mosstrakter och på vissa ställen, såsom bortåt Mo station nära norska
gränsen, varder ödsligheten rent af tryckande. Österut från Ed ligger Ödskölds moar, ofruktbara
kärrtrakter och hedar med den torftigaste växtlighet.
Mellerud, der Dalslands- och stora Bergslagsbanan förena sig, är en raskt framåtgående plats,
som snart torde intaga rum bland Sveriges köpingar. Och här äro vi åter på Dalslands slätt med dess
vidsträckta, något enformiga fält och tätt liggande gårdar. En af de betydligaste bland dessa, och ett
af Dalslands största gods, är det vackert belägna Qvantenburg nära Venern. Ej långt härifrån låg
Dalaborgs slott på en klippa vid den stora sjöns strand. Mot slutet af medeltiden nämnes ofta detta
fäste såsom än intaget af norrmännen, än återtaget af svenskarne; och namnet Slottsbacken påminner
ännu om det ställe, der slottet legat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
