Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland af Gustaf A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käpelludden på östra kusten af Öland.
betäckning, att endast, glest gräs och fotshöga hasselbuskar kunna trifvas. Flerestädes är kalkberget
alldeles naket, genombrutet af talrika större och mindre sprickor.
Utefter landborgarna gå landsvägarna och vid dessa ligga de tätt hopbyggda byarna med sma
åkrar på båda sidor och hela rader af väderqvarnar på krönet af åsarna. Särskildt är strandbältet mellan
Kalmar sund och Vestra landborgen ovanligt bördigt med en nästan sydländsk växtlighet. Här frodas
lindar och almar samt andra ädlare trädslag, från hvilkas grenar näktergalen drillar under sommarnätterna.
Från fastlandet företer Öland icke något vackert utseende, »en flack, trädlös strandremsa med
långa rader af väderqvarnar, hvilkas armar snurra omkring i vädret». Och när man kommer närmare,
har man icke heller något tilldragande i de hopgyttrade bondgårdarne, sammanbyggda som de äro med
ladugårdshusen i fyrkanter till skydd mot de våldsamma höst- och vinterstormarne. Flere vackra nejder
finnas dock, särskildt vid de tre kungsgårdarne Horn, Borgholm och Ottenby. I öfrigt saknar ön alldeles
herrgårdar, om man ej räknar de talrika prestgårdarne; småbönderna hafva sällan haft sinne för några
prydliga anläggningar, äfven då de haft råd dertill.
De mera betydande platserna på ön äro alla på vestkusten. Der ligga köpingen Mörlylånga
och den s. k. Färjestaden, närmaste öfverfartsorten till Kalmar, samt den lilla staden Borgholm, som i
senare tid sökt samla fastlandsborna till sin lilla vackra badinrättning, men i öfrigt är vida mindre
märk-lig än den ofvanför liggande väldiga slottsruinen.
Från staden leder genom den vackra Borga hage vägen till slottet, och uppför en brant stig
kommer man upp på den 40 meter höga bergåsen, der ölandsallmogen rest en bautasten till den folkkäre
Karl XV:s minne. Framför ligger den vidsträckta slottsruinen med sin stora fyrkantiga borggård, sina
höga torn och flyglar, i hvilka man kan klättra högt upp och då har den vackraste utsigt ofver den
nedanför liggande trädgården, ön, sundet och den motliggande smålandskusten. Slottet omtalas redan
under folkungatiden och hörde sedan under unionsfejderna än till Sverige, än till Danmark. Johan III
utvidgade slottsbyggnaderna, Gustaf Adolf och Peder Michelsen Hammarsköld kämpade om dess
besittning med danskarne. Längre fram förlänades ön och slottet åt pfalzgrefven Karl Gustaf, som fullbordade
slottsbyggnaden och anlade den stora slottsträdgården. Den liflige prinsen och hans dryckesbröder förde
här ett muntert lif mellan jagterna, och när han sedan som regerande konung tågade genom Polen, on-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
