Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika meningar.
— Kors i all min dar, utbrast herr Harrison med oförställd
häpnad, hur ska ni då bära er åt för att hålla styr på dem?
— Jag ska styra dem genom att vinna deras tillgivenhet,
herr Harrison.
— Det går inte, sade herr Harrison, det går inte alls, Anne.
»Spar på riset, och du fördärvar pilten», heter det. När jag gick
i skolan, klådde lärar’n upp mig var enda dag, för han sa’, att
om jag inte alldeles nyss hade gjort något skälmstycke, så höll
jag säkert på med att tänka ut ett.
— Seder och bruk ha förändrats sedan er skoltid, herr
Harrison.
— Men inte den mänskliga naturen. — Kom ihåg vad jag
säger — barnungar får man aldrig bukt på, såvida man inte har
ett ris inom räckhåll. Det är stört omöjligt.
— Jag ämnar åtminstone först försöka, svarade Anne, som
hade en mycket bestämd vilja och ivrigt höll fast vid sin över-
tygelse.
— Ni var mig en envis en, tyckte herr Harrison. — Nåja,
vi få väl se. En vacker dag blir ni topp tunnor rasande — folk
med er hårfärg blir mycket lätt arga — då glömmer ni alla
era vackra tänkesätt och piskar upp dem hela bunten ... Ni är
för resten alldeles för ung för att kunna undervisa — alldeles för
ung och barnslig.
Följden blev emellertid, att Anne den kvällen gick och lade
sig rätt modfälld och betryckt. Hon sov illa och var så blek och
högtidlig vid frukosten morgonen därpå, att Marilla blev ängslig
och bryggde henne en kopp skållande hett fläderte. Anne drack
tåligt ut det i små klunkar, ehuru hon ej kunde förstå, vad flä-
derte skulle kunna göra för nytta. Om det ändå varit någon
trolldryck, mäktig att skänka ålder och visdom — då skulle Anne
ha tömt en liter därav utan att blinka.
— Marilla, tänk om jag inte duger!
— Inte lär sådant visa sig genast på en dag, och du har
ju många dagar framför dig, sade Marilla. — Felet med dig,
Anne, är att du hoppas kunna lära de där barnen allting under
solen, och du tror dig om att genast utrota deras fel. Och lyckas du
inte med det, så tror du, att du inte duger.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
