Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pliktens väg.
inte kunde handla tvärt emot hennes önskningar. Nå, det där
lyckades jag klargöra för honom — han är en mycket snäll och
förståndig liten pys — och så sade han, att jag fick kalla honom
Saint Clair, men pojkarna skulle han »dänga», både gula och blå
om de understode sig att göra det. Ja, då fick jag ge honom en
liten extra uppsträckning för det . . . Sedan har jag kallat honom
Saint Clair och pojkarna kalla honom Jake, och allting går ut-
märkt. Mig har han underrättat om att han ämnar bli snickare,
men fru Donnéil säger, att jag ska göra en högskoleprofessor av
honom.
Ordet »högskola» gav en ny riktning åt Gilberts tankar, och
de talade nu en stund om sina planer och önskningar — allvar-
ligt och förhoppningsfullt så som ungdomen älskar att tala, medan
framtiden för dem ännu är en otrampad stig, full av underbara
möjligheter.
Gilbert hade omsider fattat sitt beslut — han ville om möj-
ligt bli läkare.
— Det är ett härligt levnadskall, sade han full av hänförelse. —
Man har någonting att kämpa emot så länge man lever — mot
sjukdom och plåga och okunnighet, människans naturliga fiender.
Jag vill uträtta min andel av ärligt, duktigt arbete i världen, Anne
— lägga litet till den summa av mänsklig kunskap, som alla goda
människor samlat från världens begynnelse. De, som ha levat
före mig, ha gjort så mycket för mig, att jag vill visa min tack-
samhet genom att göra någonting för dem, som komma efter mig.
Det tycker jag är enda sättet, varpå man kan betala sin skuld till
människosläktet.
— Jag skulle gärna vilja skänka livet litet mera skönhet, sade
Anne drömmande. — Jag bryr mig inte om att skaffa människorna
större vetande — fastän jag nog vet, att all vår ärelystnad borde
gå i den riktningen — men jag skulle bra gärna vilja öka deras
trevnad — skaffa dem någon liten lycka eller fröjdefull tanke,
som inte hade funnits till, om inte jag hade blivit född till världen ...
— Den önskningen tycker jag du kan se gå i fullbordan
varenda dag, sade Gilbert med en beundrande blick på henne.
Och han hade rätt. Anne var ett av dessa livets solskens-
barn, som besitta en medfödd förmåga att sprida ljus och glädje.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
