Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvillingarna anlända.
dagar efter hans ankomst, en söndagsmorgon — en härlig, mild
dag, med solrök och värme alldeles som i september.
Alla ämnade sig till kyrkan, och Anne klädde honom, medan
Marilla hjälpte Dora. Davy opponerade sig i början på det be-
stämdaste mot att bli tvättad i ansiktet.
— Marilla tvättade mig i går — och fru Wiggins gnodde
mig med kraftskurpulver den dagen begravningen var . . . Det
måtte väl räcka för en vecka. Vad ska det tjäna till att vara så
förskräckligt ren? Det känns då bra mycket trevligare att vara
smutsig.
— Paul Irving tvättar sig i ansiktet varendaste dag, utan
att man behöver tigga och be honom, sade den listiga Anne.
Davy hade vistats på Grönkulla i föga mer än fyrtiåtta tim-
mar, men han tillbad redan Anne och hatade Paul Irving, som han
hade hört Anne berömma så varmt dagen efter hans ankomst.
Om Paul Irving tvättade sig i ansiktet varenda dag — ja, då var
saken avgjord . . . Davy Keith skulle göra det också, även om
han ströke med på kuppen . . . Detta hjältemodiga beslut förmådde
honom att fogligt underkasta sig även diverse annan toalettbe-
handling, och han var verkligen en riktigt prydlig liten gosse, när
alltsamman var färdigt. Anne kände en nästan moderlig stolthet
över honom, när hon ledde in honom i den gamla Cuthbertska
familjebänken.
Davy uppförde sig rätt oklanderligt till en början, upptagen
som han var med att förstulet koxa ikring sig på alla små pojkar
och söka utfundera, vilken som var Paul Irving. De första båda
psalmerna och evangeliet voro förbi, utan att någonting inträffat.
Pastor Allan läste bönerna, när det otroliga hände.
Lauretta White satt mitt framför Davy, med huvudet lätt
nedlutat och det ljusa håret hängande i två långa flätor, mellan
vilka på ett frestande sätt framtittade en vit hals, omgiven av ett ;
yvigt spetskrås. Lauretta var en fet och fridsam flicka på åtta år,
som uppfört sig mönstergillt i kyrkan ända från den första dagen,
då hennes moder bar henne dit och hon var ett lindebarn om sex
månader.
Davy stack handen i fickan och upphämtade en mask — en
luden mask, som slingrade och vred sig. Marilla såg och hötte
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
