Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En smakfråga.
smula tillskrynklat. Med ängslig brådska kastade hon tillbaka både
det och täcket — ja, där var sannerligen ödlan, som blinkade
mot henne med sina svarta ögon och fick brått att kila upp under
huvudkudden.
— Hur ska jag få bort det otäcka kräket? jämrade sig Anne
med en rysning.
Kolskyffeln föreföll henne lämplig, och hon smög sig ned
för att hämta den, medan Marilla stökade inne i handkammaren.
Anne hade mycket besvär med att forsla ödlan utför trappan, ty
den hoppade av skyffeln tre gånger, och en gång höll hon på att
inte alls hitta den i förstugan. När hon slutligen släppte den ute
bland körsbärsträden, drog hon en lång suck av lättnad.
— Om Marilla visste av detta, skulle hon dra sig för att stiga
i sin säng så länge hon lever . . . Det var då för väl, att den
lille syndaren ångrade sig i tid. — Där signalerar Diana till mig
från sitt fönster. Det var roligt ... Jag känner, att jag verkligen
behöver litet förströelse, för med Anthony Pye i skolan och Davy
Keith hemma få mina nerver jämt upp så mycket som de kunna
stå ut med på dagen.
IX.
En smakfråga.
— Den gamla markattan fru Lynde var här igen i dag och
bråkade för att få mig att teckna på en lista, där det tigges ihop
pengar till en matta i sakristian, sade herr Harrison harmset. —
Den kvinnan kan jag inte tåla för min död . . . Hon sätter ihop
en hel predikan, både text och utläggning, i sex ord, och så slungar
hon den på en rakt som en tegelsten.
Anne, som satt uppflugen på verandans räckverk och njöt
av den milda västliga vinden, som blåste över de nyplöjda fälten
i den grå novemberdagens skymning och visslade en liten sällsam
melodi mellan de knotiga tallarna nedanför trädgården, vände på
sitt tankfulla ansikte.
— Hela sjukan är den, att ni och fru Lynde inte förstå varandra,
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
