- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
164

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När man minst väntar det.
klar för Anne, och vid den klamrade hon sig fast som det räd-
dande halmstrået. Samtliga fru Morgans hjältinnor voro kända
för att aldrig tappa koncepterna. Vilka motgångar och förtretlig-
heter, som än mötte dem — alltid voro de »situationen vuxna»
och visade sin överlägsenhet under alla förhållanden, beroende av
tid och rum. Anne kände därför, att det även var hennes plikt
att utveckla all den sinnesnärvaro, varav hon var mäktig, och hon
gjorde även detta i så utomordentlig grad, att Priscilla sedermera
förklarade, att hon aldrig beundrat Anne Shirley mer än i detta
ögonblick.
Vilka blandade känslor som än rörde sig inom henne — hon
visade dem ej. Hon hälsade på Priscilla och blev presenterad för
hennes följeslagerskor lika lugnt och obesvärat, som om även hon
själv varit iklädd den korrektaste sällskapsdräkt. Hon blev visser-
ligen ganska förbluffad vid upptäckten, att den charmanta damen,
som hon »känt på» sig måste vara fru Morgan, alldeles inte var
fru Morgan, utan en hittills okänd fru Pendexter, medan den lilla
tjocka, gråhåriga damen var fru Morgan — men i jämförelse med
den stora överraskningen — nej, överrumplingen — var ju den
lilla av föga betydenhet.
Anne förde in sina gäster i vardagsrummet och sedan i för-
maket, där hon lämnade dem och sprang ut för att hjälpa Pris-
cilla att spänna från hästen.
— Det är bra illa gjort att komma över er så här oförberett,
urskuldade sig Priscilla, men inte förrän i går afton visste jag, att
vår färd hit skulle bli utav. Tant Charlotte reser sin väg om mån-
dag, och den här dagen hade hon bort tillbringa hos en god vän
inne i staden. Men i går kväll telefonerade denna goda vän, att
hon inte skulle komma, ty de hade fått skarlakansfeber i huset och
måste hålla sig avstängda från alla människor ... Då föreslog
jag, att vi skulle fara hit i stället, för jag visste, att du var så
intresserad av att få se henne. Vi gjorde en avstickare till hotellet
i Vitsand och hämtade där fru Pendexter. Hon är god vän med
tant och bor i Newyork, och hennes man är miljonär ... Vi
kunna inte stanna så länge, för fru Pendexter måste vara tillbaka
på hotellet klockan fem.
Flera gånger under det de selade av hästen och satte in
164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free