Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilla fröken Lavendel.
honom på rasten . . . Först tänkte jag, att jag skulle rita av honom
och sätta horn och svans på honom, men jag var rädd att det
kunde såra hans känslor, och det ska man för all del inte göra,
säger Anne ... Då är det bättre att klå honom . . . Milty sa’,
att han var då rakt inte rädd för mig, men om jag äntligen höll
på det, så kunde han gott sätta dit ett annat namn, och så strök
han ut Annes namn och skrev med stora bokstäver Barbara Shaw
i stället. Milty tycker inte om Barbara, för hon har kallat honom
en söt liten pojke, och en gång klappade hon honom på huvudet. . .
Dora förklarade på tillfrågan, att hon tyckte om skolan, men
hon föreföll underligt tyst och stillsam. När Marilla i skymnin-
gen sade åt henne att gå upp och lägga sig, tvekade hon och
började gråta.
_ jag _ jag ä’ så rädd, snyftade hon. — Jag — jag vill
inte gå upp ensam i mörkret ...
— Vad har du nu fått för tokenskap i huvudet? frågade
Marilla. - Du har väl brukat gå och lägga dig ensam hela som-
maren förut och aldrig nån’sin varit rädd?
Dora fortsatte att lipa, så att Anne lyfte upp henne i sitt kna,
kelade med henne och viskade:
— Tala om det för Anne, mitt gryn! Vad är du rädd föi ?
_ för - för Mirabel Cottons farbror, snyftade Dora. - I
dag i skolan så berättade Mirabel så mycket otäcka saker för
mig . . . Nästan varenda en i deras släkt har dött — hennes far-
far och farmor och morfar och mormor och så många farbroder
och fastrar och morbröder och mostrar ... Di har kommit in i
vanan, säger Mirabel . . . Och så talte hon om föi niig allt va
di dog av och vad di sa’ och hur di såg ut i sina kistor. .. Och
så - så sa’ Mirabel, att di såg en av hennes farbröder ga runt
ikring huset efter det han var begraven . . . Hennes mamma sag
honom. Jag bryr mig inte om det andra så värst mycket, men
jag kan inte låta bli att tänka på den farbrodern
Anne gick upp på vindsrummet med Dora och satt hos
henne, tills hon somnat. Dagen därpå fick Mirabel Cotton stanna
inne under frikvarten och erhöll en »vänlig men allvarlig» tillsä-
gelse att ifall nu hennes familj hade den oturen att aga en
farbror, som envisades med att spatsera omkring, sedan han fatt
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
