Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Farbror Abes oväder.
förödelse de anställt, ty varje grönt strå eller blad i trädgårdarna
och på fälten hade mejats av som med kniv. Ej blott varenda
blomma hade ryckts från äppleträden — stora grenar och kvistar
hade bräckts och förts bort. Och av de tvåhundra vackra unga
träd, som Samhällsförbättrande föreningen planterat, hade mycket
mer än hälften brutits av eller slitits i stycken.
— Är det möjligt, att det är samma värld som för en timme
sedan, suckade Anne, alldeles som bedövad. — Det måste ha
behövts längre tid för att åstadkomma en sådan skövling . . .
— Maken till detta har man aldrig upplevat på Prins Ed-
vards ö — nej aldrig, sade Marilla. — Jag minns, att när jag
var ung flicka, hade vi ett våldsamt oväder, men inte kunde det
mäta sig med detta. Du kan vara lugn för att vi få höra talas
om gräsliga förödelser.
— Måtte inget av skolbarnen ha varit ute under den värsta
skuren! viskade Anne ängsligt.
Det visade sig sedermera, att alla barnen hade varit under
tak, ty de, som hade någon längre sträcka väg att gå, hade lytt
herr Andrews goda råd och räddat sig in på postkontoret.
— Där kommer John Henry Carter, sade Marilla.
John Henry kom vadande genom hagelmassorna med ett
något förskrämt grin på sina läppar.
— Usch, är det inte fasligt, fröken Cuthbert? Husbond’
skicka’ mig hit för att fråga, om herrskapet va’ levande allihop?
— Ingen av oss är dödad, sade Marilla kärvt, och ingen av
byggnaderna- träffades av åskan. Jag hoppas ni ha sluppit undan
lika bra där borta.
— Ja, fröken. Fastän inte alldeles, fröken. Vi blev träf-
fade . . . Åskan slog ned i köksspiseln och följde skorstenspipan
och slog omkull Ingefäras bur och slet ett hål i golvet och gick
ned i källaren. Jaha, fröken.
— Blev Ingefära skadad? frågade Anne.
— Jaha, fröken. Hon blev rätt illa skadad. Hon blev dö’.
Längre fram gick Anne över för att trösta herr Harrison.
Hon fann honom sittande vid bordet, strykande Ingefäras döda
kropp med darrande fingrar.
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
