Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avonlea upplever en skandal.
blir en utmärkt förevändning. Nu ska jag ta reda på alltihop
och komina in och berätta det för er på hemvägen.
Fru Lyndes resoluta natur förnekade sig aldrig. Anne skulle
ej på några villkor kunnat förmå sig att gå bort till herr Harri-
sons gård, men hon var begåvad med ganska mycken nyfikenhet,
och i hemlighet var hon glad åt att fru Lynde ämnade söka gå-
tans lösning. Hon och Marilla bidade förväntansfulla på den goda
fruns återkomst, men de fingo vänta förgäves. Fru Lynde blev
ej mera synlig på Grönkulla den aftonen.
Davy, som hade varit och lekt hemma hos Milty Boulter
och kom tillbaka klockan nio, visste orsaken.
— Jag mötte fru Lynde och ett främmande fruntimmer på
andra sidan spången, sade han. — Och o, så de pratade båda
två på en gång! Fru Lynde sa’, jag skulle hälsa och säga, att
det var tråkigt det var så sent, att hon inte hann komma i afton.
Anne, jag är så vådligt hungrig. Vi fick eftermiddagskaffe hos
Boulters klockan fyra, men den frun, hon ä’ då en riktig snål-
jåpa . . . Inga småbrön fick vi och inget sylt, och till och med
bullar och skorpor var det ont om . . .
— Davy, när man är borta och hälsar på, får man aldrig
anmärka på det, som bjudes en, sade Anne strängt. — Det är
mycket oskickligt gjort.
— Kör för det, då . . . Då ska jag bara tänka det, men
inte säga det, lovade Davy och såg lika glad ut för det. — Söta
rara Anne, ge mig litet kvällsvard!
Anne såg på Marilla, som följde henne in i skafferiet och
omsorgsfullt stängde dörren.
— Bred några smörgåsar åt honom och lägg upp en smula
sylt på en assiett, Anne! Jag begriper nog, vad kaffe med dopp
hos Levi Boulters vill säga . . .
Davy satte tänderna i smörgåsen och suckade sedan.
— Usch, att allting ska vara så motigt, sade han. — Milty
har en katt, som får anfall — hon har nu haft ett anfall varenda
dag i tre veckors tid. — Milty säger, att det är väldigt livat att
titta på henne under tiden ... I dag gick jag dit enkom för att
få se anfallet komma på henne, men kan man tänka sig — så
kitslig var hon, att i dag ville hon allsinte, utan bara låg där så
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
