Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där vägen kröker.
och de. gåvo om möjligt anledning till ännu livligare menings-
utbyten än fru Harrisons ankomst. Många kloka huvuden rus-
kades över Marilla Cuthberts »obetänksamma» beslut att bjuda fru
Rachel slå sig ned hos henne. Olyckskorparna kraxade, att de
aldrig skulle komma att dra jämnt ... De hade bägge två alltför
mycket »sitt huvud för sig», och många dystra spådomar sågo
ljuset . . . Men ingen av dem störde någondera av de båda, som
saken egentligen angick. De voro fullkomligt på det klara med
både plikterna och rättigheterna å ömse håll i samband med den
nya anordningen, och dem ämnade de hålla fast vid.
— Jag lägger mig inte i dina angelägenheter och du inte i
mina, sade fru Rachel helt lugnt, och vad tvillingarna anbelangar,
ska jag hjälpa dem så mycket som står i min förmåga. Men jag
åtar mig inte att besvara Davys frågor — det säger jag på för-
hand ifrån . . . Jag är varken en levande uppslagsbok eller en
advokat från Filadelfia. För den skull kommer du nog att sakna
Anne.
— Annes svar voro ibland nästan lika märkvärdiga som
Davys frågor, svarade Marilla. — Tvillingarna komma att sakna
henne, det är inte tu tal om det, men hennes framtid kan inte
offras upp för Davys vetgirighets skull . . . När han gör frågor,
som jag inte kan besvara, säger jag honom bara, att barn ska
man se, men inte höra. Så blev jag uppfostrad, och jag kan
aldrig få för mig annat än att det uppfostringssättet var precis
lika bra som dessa nymodiga manér att handleda barn . . .
— Annes metod tycks ändå ha haft en utmärkt god inverkan
på Davy, sade fru Lynde småleende. — Ffan har ju blivit som
en annan pojke.
— Det är en liten rar pys, sade Marilla. — Aldrig trodde
jag att jag skulle bli så fästad vid de ungarna, som jag verkligen
är . . . Davy tar en förr eller senare — och Dora är ett älskligt
barn, fastän hon — hm, hm — liksom — ja, vad ska jag säga?
— Ffon är allt litet enformig, tyckte fru Rachel. — Ffon är
som en bok med sak samma på varenda sida. Dora kommer
att bli en snäll och plikttrogen liten kvinna, när hon vuxit upp,
men hon bereder en aldrig några överraskningar, varken av ena
eller andra slaget. Nåja, den sortens människor ä’ rätt bekväma
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
