- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
246

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poesi och prosa.
— Ack, för att det är så bedårande vackert — precis som
taget ur en rolig bok — så romantiskt — och vemodigt, sade
Anne och blinkade tårarna ur sina ögon. — Det är så gränslöst
härligt alltihop — och ändå är det inte fritt från sorg och vemod. ..
— Det är klart, att det alltid ä’ riskabelt att gifta sig, med-
gav Charlotta, men när allting kommer omkring, fröken — värre
saker kan det hända en än att få en man.
XXIX.
Poesi och prosa.
Under den följande månaden levde Anne i vad som skulle
kunna kallas — åtminstone för Avonleaförhållanden — en.vir-
vel av intressanta tilldragelser. De anspråkslösa tillrustningarna för
hennes egen resa till högskolan i Redmond voro av underordnad
betydelse. Men fröken Lavendel skulle gifta sig, och Ekostugan
var skådeplatsen för ändlösa rådplägningar och meningsutbyten och
förhandlingar, vid vilka även Charlotta den Fjärde gav välbetänkta
vinkar och anvisningar, medan hon tillbragte sina dagar i en stäm-
ning av blandad förtjusning och häpnad.
Så kom sömmerskan, och man erfor på en gång nöjet och
det ohyggliga »ansvaret» med att välja tyger och leta ut i fasoner
i modejournalen och övervaka provningarnas mångfald. Anne och
Diana tillbragte halva sin tid i Ekostugan, och det fanns nätter,
då Anne ej kunde sova, så låg hon och grubblade på, huruvida
hon gjort rätt uti att tillråda fröken Lavendel det moderna mörk-
violetta hellre än marinblått till resdräkt, och att göra den nya grå
sidenklänningen »helskuren.»
Alla, som hyst intresse för fröken Lavendels öden, voro myc-
ket lyckliga. Paul Irving störtade till Grönkulla, så fort hans
pappa berättat honom nyheten, för att diskutera den med Anne.
— Jag visste väl, jag, sade han stolt, att jag kunde lita på,
att pappa valde ut en rar ny mamma åt mig. Det är bra skönt
att ha en pappa, som man kan lita på, fröken. Jag tycker så rys-
ligt mycket om tant Lavendel. Också farmor är belåten — hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free