Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesi och prosa.
säger hon är glad att pappa den här gången hållit sig till sin
hemort, för det är ändå säkrast ... Fru Lynde säger, att hon är
mycket nöjd med partiet och hoppas, att tant Lavendel låter gril-
lerna fara och blir som andra människor, nu när hon ska gifta
sig . . . Vad är griller för slag? Jag vill för resten inte ha henne
lika med andra människor. Vanligt folk finns det så mycket förut
utav . . . Fröken förstår nog . . .
Även Charlotta den Fjärde gav sin stora belåtenhet fritt lopp. ’
— O, fröken, så bra det har gått med allting! När herr
Irving och min fröken komma hem igen från bröllopsresan, ska de
bo i Boston, och jag ska ha plats hos dem där . . . Jag, som
bara är femton år, och systrarna fingo inte fara, förrän de fyllt
sexton! O, en sådan makalös person den herr Irving är! Flan
dyrkar marken hon trampar på, och vet nå’n va’, att jag känner
mig riktigt konstig ibland, när jag tittar på uttrycket i hans ögon,
när han håller dem fästa på henne. Det trotsar all beskrivning,
vet fröken ... Jag är fasligt glad åt att di ä’ så kära i varandra.
Nog hör det till, ändå! . . . Fast somliga människor tycks reda
sig mycket bra utan att vara det. Jag har en moster, som har
varit gift tre gånger, och hon har talat om, att första gången gifte
hon sig av kärlek, men de båda andra gångerna för den snöda
Mammons skull, och hon har varit så lycklig med alla tre män-
nen, utom när hon stoppade dem i jorden, förstås ... -Men visst
var det ändå stor risk, tycker inte fröken det? —
— O, vad allt detta är romantiskt, sade Anne till Marilla
samma afton. - Om jag nu inte hade tagit in på galen väg den
dagen vi gingo för att hälsa på Kimballs, så hade jag aldrig bli-
vit bekant med fröken Lavendel, och om jag inte råkat henne, hade
jag aldrig kunnat taga Paul med mig dit . . . Och då hade han
aldrig heller kunnat skriva till sin pappa, att han vant och halsat
på hos fröken Lavendel, just som herr Irving ämnade resa i vag
till San Francisco. Herr Irving har sagt, att så fort han fick det
brevet, bestämde han sig för att skicka sin kompanjon till San
Francisco och själv resa hit i stället. Han hade inte hört någon-
ting om fröken Lavendel på femton år. Det senaste jvai ett tykte
om att hon skulle’ gifta sig, och det trodde han då hade skett,
och se’n dess hade han upphört att fråga någon människa efter
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
