- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
251

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poesi och prosa.
— Jag är så lycklig, sade Diana, men det är ju löjligt att
tänka sig, att jag är förlovad . . .
— Hur är det egentligen att vara förlovad? undrade Anne
nyfiket.
— Ja, kära du, det beror naturligtvis helt och hållet på vem
man är förlovad med, svarade Diana med denna retsamma min
av överlägsen visdom, som alltid antages av de förlovade gent-
emot dem, som icke äro det. — Det är förtjusande att vara för-
lovad med Fred — men jag tror det skulle vara rysligt otäckt
att vara förlovad med någon annan . . .
— Trevligt för oss andra, det där, när det nu bara finnes
en enda Fred, skrattade Anne.
— O, Anne, du förstår inte . . . sade Diana förtretad. -
Inte mente jag så — men det är svårt att förklara . . . Nåja,
det gör detsamma, du kommer ändå att förstå en gång i fram-
tiden, när det blir din egen tur.
— Diana, min egen sötnos, visst förstår jag dig! Vad har
man fantasi till, om inte för att bli i stånd att titta på livet med
andra människors ögon?
— Du ska bli tärna åt mig, Anne, det är klart . . . Lova
mig det - var du än är, när jag står brud!
- Jag ska komma från andra ändan av jorden, om så behövs,
sade Anne högtidligt.
— Det kommer naturligtvis att dröja en bra tid ännu, sade
Diana rodnande. - Tre år allra minst - för jag är bara aderton
år, och mamma säger, att ingen av hennes döttrar får gifta sig
förrän hon fyllt tjugoett år. För resten ämnar Freds pappa kopa
Fletchers gård åt honom, och han vill ha åtminstone två tredje-
delar betalda av vad den kostar, innan han låter Fred överta den
i sitt eget namn. Men tre år ä’ minsann inte för mycket, när
man ska lära sig hushåll, och jag ämnar sy så mycket nätta saker
åt mig. I morgon ska jag börja virka mellanlägg att ha under
sopptallrikar. Myra Giliis hade trettiosju mellanlägg, när hon gifte
sig, och jag har föresatt mig, att jag ska då inte ha färre an hon.
— Nej, hur ska man kunna reda sig i ett hushåll med bara
trettiosex mellanlägg, sade Anne med högtidlig mm, men med
skalken i ögonvrån.
251

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free