- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
258

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bröllop i Ekostugan.
stor och fru Allan, ty pastor Allan skulle förrätta vigseln. Bröllo-
pet försiggick på enklaste sätt. Fröken Lavendel steg utföi tiap-
pan, och där nedanför mötte hon sin brudgum, och när han fat-
tade hennes hand, lyfte hon sina stora bruna ögon mot hans med
en blick, som kom Charlotta den Fjärde, vilken uppfångat den,
att betagas av högst upprörda känslor. De vandrade ut till kapri-
foliebersån, där pastor Allan väntade dem. Bröllopsgästerna ställde
upp sig som de själva tyckte. Anne och Diana stodo invid den
gamla stenbänken, och mellan sig hade de Charlotta, som i stor
oro kramade deras händer i sina iskalla och darrande små tassar.
Pastorn slog upp sin handbok, och ceremonien tog sin början.
Just som fröken Lavendel och Stephen Irving förklarats man och
hustru, hände någonting mycket vackert och symboliskt. Solen
bröt plötsligt fram ur dunklet och sände en flod av gyllene strå-
lar över den lyckliga bruden. Och trädgården livades genast av
dansande solfläckar och flyende skuggor.
— Vilket lyckligt förebud! tänkte Anne, när hon gick fram
för att kyssa bruden.
Sedan lämnade de tre flickorna de övriga gästerna i en glad
ring kring brudparet, medan de skyndade in i huset för att se till,
att allting var i ordning.
— Nå Gud ske lov att allt är över nu, fröken, utbrast Char-
lotta, nu ä’ di åtminstone vigda, och se’n får det hända vad det
vill . . . Risgrynspåsen står inne i skafferiet, fröken, och de gamla
skorna har jag lagt bakom dörren, och tjocka grädden står i stora
skålen nere i källartrappan . . .
Klockan halv tre foro herr och fru Irving sin väg, och hela
bröllopsskaran följde med dem till stationen för att se dem resa
med eftermiddagståget. När fröken Lavendel - för all del, fru
Irving — steg ut genom dörren till sitt gamla hem, slungade Gil-
bert och flickorna en skur av risgryn över henne, och Charlotta
den Fjärde kastade en gammal sko med sådan utsökt skicklighet,
att den träffade pastor Allan rätt i huvudet.
Men det var Paul förbehållet att få sända den vackraste av
skedshälsningen. Han skuttade fram ur förstugan och ringde av
alla krafter med en gammal middagsklocka av malm, som brukade
stå på kaminhyllan i salen. Pauls enda avsikt var att göra så myc
258

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free