Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träden och buskarne - Ett gemensamt drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordens rena vårväxter äro icke synnerligen många; här
i Upsalatrakten torde man knappt kunna skatta dem till mer
än ett femtiotal. Men de utgöra, som bör hafva framgått
af min korta skildring, en i hög grad brokig blandning.
De äro träd och buskar, men företrädesvis örter. Bland
örterna äro en del kortlifvade, endast en gång blommande,
andra långlifvade, år efter år blommande; en del t. o. m.
med sådan årlig föryngring, att i deras organisation ingen
lifsgräns synes vara satt. Somliga äro ställfasta, andra vandra
långsamt från plats till plats. Några växa enstaka, en del
bilda rika, tätt sammanträngda skaror. Många förgrena sig
ej eller sparsamt, andra intaga vida rymder i eller ofvan
marken. Ingen slags mark tilltalar dem företrädesvis. Torra
sandbackar, solöppna bergklintar, fuktiga ängar, myllrik
lundmark, undangömda skogsnår hysa vårväxter.
Utvecklingstidens längd växlar och de perioder, under hvilka
utvecklingen sker, äro ej för alla arterna desamma. Oftast
försiggår utvecklingen utan afbrott, stundom dock med
afbrott, som icke kunna vara framkallade af de här i Norden
rådande lefnadsförhållandena.
Samma vidtgående olikheter framträda i blommornas
byggnad och lif. Vårväxterna äro icke närbesläktade
växter. En Tussilago kan icke vara nära släkt med en Luzula
pilosa, en blåsippa icke med en pil. en Draba verna icke med
vårlöken. Nordens vårväxter kunna icke vara utvecklade
ur en och samma stamform, skapade efter samma
mönsterbild.
De äga dock alla ett gemensamt drag och det är detta,
som gör dem till en typ, en särskildt biologisk typ i den
nordiska floran. De blomma under den nordiska
växperiodens början och skilja sig därigenom från hufvudmassan af
Nordens blomväxter.
Det är följaktligen till denna egendomlighet, vi hafva
att hålla oss, för utredningen af dessa växters historia.
Det har framgått af den föregående undersökningen,
att blomningens tidiga inträde närmast beror på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
