Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Släktförbindelser och släkttraditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under någon tid varit i släktens ägo och då gällt som
stamgods. Sedermera öfverflyttades denna värdighet på
Rydboholm. Till släktens förnämsta egendomar hörde Finsta, där
den myndige lagmannen Birger Persson fordom residerat och
där den heliga Birgitta uppväxt. Det omtalas, hurusom
»Birgittas kapell», hvars lämningar ännu stå kvar på Finsta,
härjades af en vådeld på den tid, då gården innehades af Gustaf
Vasas föräldrar. Fru Cecilia blef däröfver mycket bedröfvad
och utropade: »Jag hade hellre sett, att alla hus på gården
afbrunnit än detta kapell.» Men herr Erik tog saken mera
lätt. Han sade: »Gud ske lof, att det brann upp. Jag fattig
man stod där alltid rädd i mina böner, fruktande, att det
skulle falla på mig, ty fåglarne kunde väl hacka igenom det
gamla taket. Gud ske lof, att vi fingo behålla våra nya goda
stugor.» Till de ringare godsen, på hvilka ej så stort värde
sattes, torde Räfsnäs i närheten af Mariefred hafva hört, och
sådana ägde släkten flerstädes.
Om vasaättens vapenmärke ursprungligen varit ämnadt
att föreställa en halmkärfve, såsom man en tid allmänt antog,
så var det väl betecknande för en burgen och sträfsam
godsägaresläkt med en lifsåskådning, af hvilken Gustaf Vasa själf
städse var djupt genomträngd. Man har emellertid i senare
leder velat uttyda denna vapenbild såsom åsyftande något
militäriskt, antingen ett vapen eller en fascin, och då skulle
den hafva häntydt på det krigarlif, som nog äfven ingick i
släkttraditionerna. Det är emellertid icke efter vapenbilden
utan efter godset, som släkten sannolikt ursprungligen tagit
sitt tillnamn, hvilket för öfrigt som sådant icke kom i bruk
förrän efter Gustaf Vasas tid.
Vasaättlingarne intogo under den senare medeltiden en
inflytelserik ställning i vårt samhällslif. De voro, heter det,
»mycket krigiska, orädda, mäktiga, ärelystna och härsklystna,
betydande män, ömsom oroliga hufvuden, ömsom vältänkande;
stränga riddare, driftiga, högsinta och sluga, nästan alltid fasta
i beslut, som voro sällan obetydliga, sättande af och till
konungar, därtill merendels rika.» Känd i vår unionshistoria är
den gamle ränkfulle drotsen Krister Nilsson Vase, hvilken
innehade det gamla stamgodset Vasa. Mindre bemärkta blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
