Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Stockholms börjande belägring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms börjande belägring.
Kort efter Gustaf Trolles nederlag visade sig Gustaf med
sin här utanför Stockholm och slog läger under Brunkeberg.
Från bergshöjden visade sig den hemska anblicken af fyra
galgar, som ännu voro uppfyllda med svenska mäns kroppar.
»Landsmän», utropade då Gustaf, »här sen I spåren af det
danska regementet.» Orden besvarades af menigheten med ett
förtrytsamt gny. Gustaf lät strax nedtaga de döda kropparne
från galgarne och begrafva dem.
Ett par dagar därefter inträffade, att fyra svenska
hofmän, hvilka förut tjänat biskop Otto Svinhufvud, kommo som
öfverlöpare från Stockholm. De mottogos med förtroendefull
vänlighet, men buro i hjärtat svek och ämnade, sedan de
utspejat Gustafs styrka och planer, återvända till Stockholm.
Vid dagningen en påföljande morgon begåfvo de sig därför
åter på flykten. Man märkte dem ej, förrän danskarne voro
i färd med att nedsläppa en vindbrygga för att hämta dem
öfver Norrström. Men då Lars Olofsson blef detta varse,
satte han med största fart efter dem och skulle helt säkert
hafva gripit dem, om de icke kastat sig från sina hästar ned
i strömmen. Han jagade icke desto mindre hastigt fram för
att borttaga hästarne. Men danskarne vräkte då från
slottsmuren en mängd stenar ned på honom. Hästarne fick han
med sig, men två stenar slogo mot hans hufvud med den
verkan, att han kom blödande tillbaka och som minne af detta
äfventyr bar två djupa ärr, så länge han lefde.
Vid underrättelsen om Trolles nederlag och angreppet
mot Stockholm blef Kristian utom sig af förbittring, hvilken
han lågsint utgöt mot Gustafs i Danmark fängslade anförvanter.
Han skref ett bref, hvari han hotade att låta dem umgälla
den skada, som Gustaf kunde göra honom genom fullföljandet
af Stockholms belägring. Också blef de fängslades behandling
allt hårdare, och hemska sägner finnas, som den medfart, de
fingo röna. I »Blåtornet», där de höllos fängslade, afled
framdeles Gustafs moder och två systrar (Anna och Emerentia).
Hans syster Margareta, som insatts i Nyköping, undslapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0067.html
