- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
87

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringsärenden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som innehafvare af drotsvärdigheten och var därtill allrådande
höfding i Västergötland. Lars Siggeson (Sparre), hvilken
tillika med Gustaf blifvit förd som gisslan till Danmark, efter
sitt lösgifvande deltagit i uppresningen och sedermera insatts
som ståthållare på Örebro återvunna slott, framträdde snart
med värdighet af riksmarsk och rättfärdigade alltid det stora
förtroende, som Gustaf till honom satte. Så rättfärdigades
däremot ej det förtroende, som Gustaf i början satte till sin
snart blifvande frände Berndt von Mehlen, hvilken, ehuru
öfverlöpare och utländing, inom kort äfven upptogs i rådet.

Bristen på tillgångar för styrelsens behof blef alltmera
tryckande. Det främmande krigsfolket fordrade hvar månad
sin sold, och denna var det alltid svårt, ofta omöjligt att
utbetala. Allmogen, som under uppresningens oro varit ur stånd
att nöjaktigt sköta sitt jordbruk, kunde ej erlägga de vanliga
utskylderna, än mindre de nya som kräfdes. Utländska
köpmän, som på Norrbys skepp kommit in i riket, begagnade
sig af det rådande trångmålet för att till det yttersta
uppstegra priset på sina varor. På alla håll måste man söka
nödfallshjälp, så godt omständigheterna kunde medgifva.

Klippingsmyntet.
Klippingsmyntet.


Under sådana förhållanden
blef bristen på dugligt mynt, som
kunde vid betalning något gälla,
dubbelt kännbar. Hvarken
soldaterna eller köpmännen ville
mottaga det underhaltiga
klippingsmyntet. På afhjälpandet af denna
brist måste därför Gustaf tidigt vara betänkt. Han hade
upprättat myntverk i Västerås och Söderköping samt upprättade
äfven ett nytt sådant i Uppsala. I början slogos fortfarande
klippingar, hvaraf gingo 96 på en mark samt voro värda
ungefär 7 öre i vårt mynt, men de skulle gälla ungefär 60
öre; sitt namn fingo de däraf, att de genom klippning
förvandlats från runda till fyrkantiga. Det tilltagande missnöjet
med detta mynt föranledde emellertid snart, att man slog ett
större och bättre »rundt mynt», hvilket man kallade öre eller
örtug. Men mycket af detta bättre mynt fördes af de
främmande köpmännen ut ur riket till vinst för dem, men till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free